Ämbetsfrågan
Från Rilpedia
- Denna artikel behandlar ämbetsfrågan ur ett globalt perspektiv. Se även Ämbetsfrågan i Svenska kyrkan.
Ämbetsfrågan är i kristendom frågan om kvinnor ska ha tillträde till prästämbetet.
Kvinnor kan idag bli präster i många kyrkor. Här följer några exempel. I USA blev Antoinette Oberlin, som hörde till de kongregationalistiska och unitariska kyrkorna, präst redan 1853. Den anglikanska kyrkan har dock varit splittrad i frågan. I USA dröjde det till 1974 innan en kvinna vigdes till anglikansk präst, medan Church of England tog beslut om att ge kvinnor tillträde till prästämbetet så sent som 1992. I The United Church of Canada har kvinnor kunnat bli präster sedan 1936 och i Schweiz har kvinnor kunnat bli präster sedan 1918, då två kvinnor prästvigdes. I Danmark vigdes tre kvinnor till präster den 28 april 1948: Johanne Andersen, Ruth Vermehren och Edith Brenneche-Petersen. Den fjärde kvinnan som blev präst i den danska kyrkan var Helga Jensen som vigdes den 15 februari 1956. Norge fick sin första prästvigda kvinna 1961 (och blev först i nordens med att utse en kvinna till biskop 1993); Island fick sina första prästvigda kvinnor 1974 och i Finland togs beslutet om tillträde till prästämbetet först 1987 och den första vigningen ägde rum året därpå. Romersk-katolska kyrkan säger fortfarande nej till prästvigning av kvinnor, likaså de ortodoxa kyrkorna.