Tobleroneaffären
Från Rilpedia
Tobleroneaffären eller Sahlinaffären var en svensk politisk affär, som uppdagades i oktober 1995. Affären gällde hanteringen av riksdagens kontokort som Mona Sahlin haft 1990-91 som arbetsmarknadsminister. Anklagelserna resulterade dels i en förundersökning som lades ned då inget brott kunde påvisas, dels i att Sahlin, som 1995 var vice statsminister och främsta kandidat till att ta över som partiledare för Socialdemokraterna efter Ingvar Carlsson, avgick från sin post och inte kandiderade till posten som partiledare.
Innehåll |
Affären
Inför valet av ny partiledare för socialdemokraterna avslöjades det till Expressen att statsrådet Mona Sahlin använt det kontokort hon hade tillgång till i tjänsten för privata ändamål. Hon hade köpt varor, hyrt bilar för eget bruk samt tagit ut kontanter på kortet.[1] Sammanlagt rörde det sig om privata utgifter till ett värde av 53 174 kronor.[2] Bland de inköpta varorna fanns två Toblerone, vilket gav affären ett av dess namn. Sahlin hade lämnat in kvitton på utläggen och betalt sina räkningar. Mona Sahlin kallade det förskott på lönen men det tolkades av de flesta som att Mona Sahlin tagit räntefria lån på riksdagens bekostnad.
Sahlin hävdade att anledningen till att hon inte hade påtalat sitt privata bruk av kontokortet, samt att kostnaderna inte dragits från hennes lön, var oklara rutiner vid statsrådsberedningen.[3] Det fanns, visade det sig, dels regler som föreskrev att riksdagens kontokort inte fick användas för privata utlägg, dels dokument som beskrev hur man som kontoinnehavare skulle reglera utlägg av privat natur. Vid ett tillfälle förklarade Sahlin kortanvändandet med att "jag tog ut ett förskott på lönen, och det kan väl de flesta göra." Samtidigt framkom också uppgifter om svart dagmamma, en obetald TV-licensavgift och ett stort antal P-böter som gått till kronofogden.[4]
Vid en presskonferens den 16 oktober tillkännagav Sahlin att hon skulle ta en time out. Hon reste därefter med familjen, en assistent och två Säpo-livvakter till Mauritius. Vid en presskonferens den 10 november meddelade hon sin avgång. Hon förklarade samtidigt att hon inte längre kandiderade till posten som partiledare för socialdemokraterna inför partiledarvalet i mars 1996. Efter det att bland andra Jan Nygren avböjt valberedningens sonderingar, föll valet i stället på Göran Persson.
Den förundersökning som initierades till följd av affären leddes av chefsåklagare Jan Danielsson och lades ner i början av 1996 då inget brott kunde påvisas.
Mona Sahlin betalade dock tillbaka pengarna och 15 000 kronor för mycket till statskassan.[2]
Referenser
- ↑ Expressen (Christian Holmen) 1995-10-13 "En lång rad av lån och skulder"
- ↑ 2,0 2,1 Nu är toblerone-affären historia, Aftonbladet, 2007-03-16 (hämtad 2007-12-31)
- ↑ Aftonbladet 1995-10-17 "Mona Sahlins försvarstal - ord för ord - 'Jag är icke ohederlig. Jag är ingen fifflare'"
- ↑ Britta Svensson, Expressen 07-01-05
Se även
Externa länkar
- Sahlin tillbaka under luppen, Svenska Dagbladet, 2007-01-06
Wikisource har originalverk relaterade till Tobleroneaffären
