Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Taxobox | name= Tjäder | status = lc | status_ref = <ref>[http://www.iucnredlist.org/search/details.php/47085/summ IUCN - Tetrao urogallus] Läst 20060924</ref> | image = Tetrao urogallus Richard Bartz.jpg | image_caption = Tupp | domain_sv = [[Eukaryoter]] | domain = Eukaryota | regnum_sv = [[Djur]] | regnum = Animalia | phylum_sv = [[Ryggsträngsdjur]] | phylum = Chordata | subphylum_sv = [[Ryggradsdjur]] | subphylum = Vertebrata | classis_sv = [[Fåglar]] | classis = Aves | ordo_sv = [[Hönsfåglar]] | ordo = Galliformes | familia_sv = [[Fälthöns]] | familia = Phasianidae | subfamilia_sv = [[Skogshöns]] | subfamilia = Tetraoninae | genus = [[Tetrao]] | species_sv = '''Tjäder''' | species = T. urogallus | taxon = Tetrao urogallus | taxon_authority = [[Linné]], [[1758]] | subdivision_ranks = [[Underart]]er | subdivision = Se text | image2 = Auerhuhn2.jpg | image2_caption= Tjäderhöna }} '''Tjäder''' (''Tetrao urogallus'') är en skogsfågel i familjen [[fälthöns]]. Den förekommer i öppna skogar i norra och mellersta [[Europa]] samt i norra [[Asien]]. Den är nära besläktad med [[orre]] och det förekommer [[hybrid]]er mellan tjäder och andra hönsfåglar. == Utseende == Tjädern är en mycket stor och tung hönsfågel som liknar orren, men skiljs från denna genom större storlek och den rundade stjärten. Könen är olika såväl i storlek som färg där hanen är betydligt större. Den adulta hanens huvud, nacke, framrygg, strupe och övre delen av bröstet är fint vattrade i svart, ljusgrått och mer eller mindre skimrande i blått. Bakryggen, skulderfjädrar, [[täckare|vingtäckare]] och [[armpenna|armpennor]] är bruna med svart och ljusgrå vattring medan handpennorna är gråbruna. Armpennorna har vitaktig spets och handpennorna är i ytterfanet kantade med vitt. [[Övergump]]en och övre stjärttäckarna är svarta med gråvit vattring, de senare med vita spetsar. Stjärten är svart, ofta med vita horizontella fläckar på mitten. Mindre täckare är vita och bildar en fläck framför skulderfjädrana. Bröstets främre del är grönaktig med stark metallglans medan återstoden av bröstet, buken, undergumpen och undre stjärttäckarna är svartaktiga med vit vattring och sparsamma vita fläckar. Den har ett rött svullet ögonbryn. Näbben är hos äldre individer gulvit, hos yngre mörkare. Längden är 74-90 cm<ref name="fågelnollfyra">{{bokref|efternamn =Svensson|förnamn =Lars|medförfattare =Peter J. Grant|redaktör =Margareta Söderberg|övriga =illustrationer av Killian Mullarney, Dan Zetterström|titel =Fågelguiden| år =1999|utgivare =Albert Bonniers Förlag| utgivningsort =Stockholm| isbn =91-0-056976-3| sid =104}}</ref> och vingspannet omkring 115 cm. Honan är spräcklig i brunsvart, rostgult, grått och vitt. Dess strupe och bröst är enfärgat orangebruna. De mindre täckarna är vita vilket ger den en liten vit fläck vid vingvecket. Stjärten är rostbrun med grova svarta tvärband och ett smalt vitt yttre stjärtband. Den mäter i genomsnitt 54-63 cm<ref name="fågelnollfyra">{{bokref|efternamn =Svensson|förnamn =Lars|medförfattare =Peter J. Grant|redaktör =Margareta Söderberg|övriga =illustrationer av Killian Mullarney, Dan Zetterström|titel =Fågelguiden| år =1999|utgivare =Albert Bonniers Förlag| utgivningsort =Stockholm| isbn =91-0-056976-3| sid =104}}</ref> på längden och har ett vingspann på omkring 95 cm. När hönan blir steril antar den mer eller mindre tuppens utseende: först mörknar bröstet och blir brunaktigt, ofta med grönaktig glans, vingarna blir mörkbruna; senare blir ryggen gråvattrad, övergumpen blågrå och stjärten brunsvart. Ännu längre gående tupplikhet har påträffats. Dock bibehålles alltid vissa hönkaraktärer: undersidans fjädrar behåller de långa övre stjärttäckarna och en del stjärtpennor sina vita spetsar.{{källa behövs}} Dunungen är på ovansidan grågul med rödbrun inblandning och svarta band och fläckar. Dess undersida är enfärgat grågul. I första fjäderdräkten är könen ganska lika (brunspräckliga, "hönliknande"); dock igenkänns ungtuppen på att huvudet och halsen är fint vattrade av ljusgrått och svartbrunt och att rygg och skuldror är mörkare än hos hönan. == Utbredning, taxonomi och biotop == Arten förekommer i öppna skogar i norra och mellersta [[Europa]] samt i norra [[Asien]] och har ett utbredningsområde på mellan 1-10 miljoner km² och uppskattas till cirka 1,5-2 miljoner individer i Europa.<ref>[http://www.birdlife.org/datazone/species/index.html?action=SpcHTMDetails.asp&sid=295&m=0 BirdLife International (2006) Species factsheet: Tetrao urogallus.] Läst 20060924.</ref> === Taxonomi === Uppfattningen om antalet underarter av tjäder varierar men vanligt är att dela in den i mellan 10-12 underarter. <ref>[http://www.bsc-eoc.org/avibase/avibase.jsp?pg=summary&lang=SV&id=357C01088A1A522D&ts=1165689681903 AviBase] Läst 20061209.</ref><ref name=Larsson>Lars Larsson (2001) ''Birds of the World'', CD-rom</ref> *''T. u. urogallus'', inkl. ''lugens'' ([[Einar Lönnberg|Lönnberg]], 1905) - förekommer i [[Skandinavien]] och är återintroducerad i [[Skottland]] sedan [[1837]]. *''T. u. cantabricus'' (Castroviejo, 1967) - förekommer i [[Kantabriska bergen]]. *''T. u. aquitanicus'' (Ingram, 1915) - förekommer i [[Pyreneerna]]. *''T. u. major'' ([[C. L. Brehm]], 1831) - förekommer i [[Centraleuropa]] i [[Tyskland]], [[Alperna]], sydvästra [[Baltikum]], västra [[Vitryssland]], östra [[Karpaterna]] och norra [[Makedonien]]. *''T. u. rudolfi'' (Dombrowski, 1912) - förekommer i [[Karpaterna]] i [[Ukraina]] och [[Rumänien]], och i [[Rodopibergen]] i [[Bulgarien]]. *''T. u. lonnbergi'' (Johansen, 1957) - förekommer på [[Kolahalvön]]. *''T. u. karelicus'' (Lönnberg, 1924) - förekommer i [[Finland]] och Ryska [[Karelen]]. *''T. u. pleskei'' (Stegmann, 1926) - förekommer i Vitryssland, norra Ukraina och merparten av [[Europeiska Ryssland]]. *''T. u. obsoletus'' ( Snigirevski, 1937) - förekommer i norra Ryssland, från [[Onegasjön]] till floden [[Lena]]s övre delar. *''T. u. volgensis'' (Buturlin, 1907) inkl. ''grisescens'' (Kirikov, 1932) - förekommer i centrala och sydöstra Europeiska Ryssland. *''T. u. uralensis'' (Menzbier, 1887) - förekommer i södra [[Uralbergen]] och sydvästra [[Sibirien]]. *''T. u. taczanowskii'' (Stejneger 1885) inkl. ''kureikensis'' (Buturlin, 1927) - förekommer i centrala Sibirien till bergskedjan Altaj, nordvästra [[Mongoliet]] och allra nordvästligaste delarna av [[Xinjiang]]. === Förekomst i Sverige === [[Fil:The Fighting Capercaillies by Ferdinand von Wright.jpg|thumb|right|''Stridande tjädertuppar'', 1886, av Ferdinand von Wright, en av Finlands mest kända målningar, visar tjäderns distinktiva beteende.]] I Sverige finns tjädern av underarten ''T. u. urogallus'' i alla större barrskogar från norra [[Skåne]] upp till barrskogsgränsen i de [[Lappland|lappländska]] fjällen. Sommartid visar den sig ofta uppe på högfjället, till och med ovanför björkregionen. Den norrländska tjädern är betydligt mindre än den syd- och mellansvenska. Tjädern uppehåller sig helst i skogar som är något blandade med lövträd och genomkorsas av kärr och myrar. Man har dock på flera ställen iakttagit att tjädern börjat trivas också i mindre skogsbestånd, till och med i hagmarker. Tjädern är den största vilda hönsfågeln i Sverige. === Utdöda populationer === Populationen på [[Irland]] är utdöd sedan 1700-talet och i [[Belgien]] sedan 1820-talet.<ref>Lars Larsson (2001) ''Birds of the World'', CD-rom</ref> == Levnadssätt och häckning == [[Fil:Capercaillie Lomvi 2004.jpg|thumb|left|200px|Spelande tjädertupp.]] [[Fil:Capercaillie.jpg|200px|thumb|En tjädertupp vid en fågelmatning på [[Bullandö]], [[Uppland]], [[Sverige]].]] Sommartid vistas tjädern mycket på marken men tillbringar alltid natten i träd, med undantag för honan under ruvningstiden och när ungarna är små. Tjäderns föda utgörs av diverse växtdelar, som knoppar, späda blad, säd, frön och bär, men den äter också [[insekter]], larver och [[maskar]], särskilt ungarna matas med insekter. Under vintern utgör tallbarr den huvudsakliga födan. Tidigt på våren, ibland redan i mars men vanligen i början av april samlas tjädertupparna till sin fortplantningslek, spelet. Honorna kommer till spelplatsen först efter mitten av april. Den är vanligen belägen i gammal, högstammig [[tall]]skog med flata berghällar. Luckor som uppstått i skogen genom skogsbrand är särskilt omtyckta. Spelet börjar tidigt på morgonen, vid 3-4-tiden, fram i maj t. o. m. vid 2-tiden. Först spelar tuppen från det träd, där han tillbringat natten, från nattkvisten, men sedan kommer tupparna ned på marken och utkämpar där ofta heta strider där de äldre försöker mota bort de yngre. Efter soluppgången spelar tuppen också från träd, solspelet, vilket blir avslutning på dagens lek. Under spelet bär tuppen stjärten solfjäderlikt utspärrad och släpar med vingarna. I själva spelet urskiljs tre olika ljud: Knäppningarna, som liknar det ljud som uppkommer när tunna träpinnar slås mot varandra. De upprepas 8-10 gånger i allt hastigare takt. Därefter följer klunken, som liknar ljudet av en kork som dras ur en flaska. Slutligen kommer sisningarna som liknar det väsande ljudet av en lie som slipas. Av dessa ljud hörs klunken bäst, i lugnt väder t. o. m. på ett avstånd av 100-150 m. Under sisningen är tuppen i högsta extas så att han varken hör eller ser. Man kan därför, om man när man hört klunken tar 2 - 3 steg framåt och sedan står orörlig tills tuppen slår nästa klunk, närma sig en spelande tjädertupp utan att den märker det. Denna metod har använts i det så kallade tjäderskyttet på spel. Tjäderhönan lägger 8 till 9 ägg<ref>[http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/artpresentation/tjaderforokning Svenska Jägareförbundet - Tjäder, förökning]</ref> på marken i en enkel fördjupning. Äggen är gulaktiga med små bruna fläckar.<ref>{{webbref |url=[http://runeberg.org/nfci/0128.html Nordisk Familjebok] |titel= Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 215-216 |hämtdatum= 23 oktober 2008 |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare= |sid= 216 }}</ref> Äggläggningen är i södra och mellersta Sverige i regel avslutad omkring mitten av maj. I Norrland infaller den vanligen i senare hälften av samma månad. Ungarna, som kommer fram efter 3 veckors ruvning, är i början mycket känsliga för köld och väta. Vädret under första hälften av juni har därför stor betydelse för tillgången på ungtjäder under året. === Hybridisering === Hybrider förekommer ibland, som t.ex. [[rackelhane (fågel)|rackelhane]] (korsning mellan tjäder och [[orre]]) och [[riptjäder]] (korsning mellan [[dalripa|dalriptupp]] och tjäderhona). Rackelhane/rackelhöna påträffas regelbundet i Sverige, medan endast ett exempel av riptjäder är känt i landet, flera däremot i Norge och Finland. == Tjädern och människan == [[Fil:Tjädertupp och tjäderhöna, Iduns kokbok.jpg|200px|thumb|Illustration av tjädertupp och tjäderhöna från Iduns kokbok.]] Tjädern är [[Gästrikland]]s [[landskapsdjur]]. === Etymologi === Ett äldre namn är "fjärrhane" vilket uttalas feirrhane.{{källa behövs}}. == Referenser == === Noter === <references/> === Webbkällor === {{Ugglan|artikel=Tjädern|url=http://runeberg.org/nfci/0127.html}} *[http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/artpresentation/tjaderforsta.asp Svenska jägareförbundet] == Externa länkar == * [http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3275 Sveriges Radio: P2-fågeln] [http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3275&grupp=6564&artikel=2777830 '''- Tjäder'''] [http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1476883&BroadcastDate=&IsBlock=0 - Läte] *{{Svalanrapporter|tjäder|237}} *[http://www.bsc-eoc.org/avibase/avibase.jsp?pg=map&lang=SV&id=06A9C65106498396&ts=1165689736419 Karta över tjäderns utbredning från AviBase] {{commonscat|Tetrao urogallus}} [[Kategori:Fåglar i palearktiska regionen]] [[Kategori:Fälthöns]] [[Kategori:Sveriges fauna]] [[be:Глушэц]] [[bg:Глухар]] [[ca:Gall fer]] [[cs:Tetřev hlušec]] [[cv:Ахаль карăк]] [[de:Auerhuhn]] [[en:Capercaillie]] [[eo:Urogalo]] [[es:Tetrao urogallus]] [[et:Metsis]] [[fi:Metso]] [[fr:Grand Tétras]] [[gd:Capall-coille]] [[gl:Pita do monte]] [[hu:Siketfajd]] [[it:Tetrao urogallus]] [[ja:ヨーロッパオオライチョウ]] [[kv:Дозмӧр]] [[lt:Kurtinys]] [[myv:Сувозей]] [[nl:Auerhoen]] [[nn:Storfugl]] [[no:Storfugl]] [[oc:Pollambèrt]] [[pl:Głuszec]] [[pms:Tetrao urogallus]] [[pt:Tetraz-grande]] [[ro:Cocoşul de munte]] [[ru:Обыкновенный глухарь]] [[sc:Puddu cedrone]] [[se:Čukčá]] [[sk:Tetrov hlucháň]] [[sl:Divji petelin]] [[uk:Глушець]] [[wa:Cok di brouhire]] [[zh:松鸡]]

Tillbaka till Tjäder.