Sveriges Radio International

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 17.43 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sveriges Radio International, i dagligt tal SR International, är det samlande namnet på huvuddelen av Sveriges Radios internationella och multikulturella programverksamhet. Verksamheten vänder sig både till en utländsk publik utanför Sverige, och den inhemsk publik. Huvuduppdraget, oavsett målgrupp och distributionsform, är att informera publiken om svenska nyheter, svenskt samhällsliv och Sveriges roll i världen.

Den del av verksamheten som är riktad till en publik utomlands, Radio Sweden, har en historia som går tillbaka till 1938. De program som vänder sig till en inhemsk publik på vissa invandrar- och minoritetsspråk, har en kortare historia. Den programverksamheten har tidigare gått under namnen Invandrarredaktionen och Minoritetsspråksredaktionen.

Innehåll

Radio Sweden

Den internationella verksamheten Radio Sweden har tidigare kallats bland annat Kortvågen, Utlandsprogrammet (UTP) och Radio Sweden International (RSI). Målsättningen har genom åren främst varit att beskriva Sverige, svensk samhällssutveckling och svenska förhållanden för en intresserad publik utomlands – både svensktalade och lyssnare på andra språk.

Verksamheten bedrivs i samma tradition som många andra länders internationella radioprogram, till exempel Voice of America, BBC World Service, Radio France Internationale, Deutsche Welle, Radio Nederlands och Vatikanradion, men har ändå en självständig ställning i förhållande till staten. Syftet är inte att att sprida någon officiell Sverigebild, utan att skapa kunskap om, och intresse för Sverige. Utlandsprogrammet har dock under största delen av sin existens inte finansierats av ordinarie licensmedel, utan genom ett speciellt anslag från UDs budget. I den meningen kan Radio Sweden ses som en del av Sveriges utrikespolitik, men staten har normalt sett inte haft något direkt inflytande över redaktionellt innehåll, språkval och policy.

En tidigare viktig målgrupp var så kallade DX-are, d v s personer som har som hobby att lyssna på internationell kortvågsradio. Den målgruppen är numera nedprioriterad i SRs programutbud.

De första åren

De speciella sändningarna till dessa publikgrupper har sitt ursprung i radioutsändningar som inleddes 1938 med syftet att ge en svensktalande publik i Nordamerika möjlighet att hålla kontakt med Sverige. Programmen sändes under de första åren via två 12 kW kortvågssändare vid radiostationen Bondebacka (som annars är mest känd för långvågssändningar) i Motala. Redan tidigare (några år i slutet av 1920-talet samt från 1937) hade delar av det ordinarie riksprogrammet sänts ut över kortvåg, men progamutbudet var då inte speciellt anpassat till målgruppen. Efter krigsutbrottet hösten 1939 utökades sändningarna och Radiotjänst beslöt efter kontakter med Utrikesdepartementet att producera nyhetsprogram även på engelska, tyska, franska och (från våren 1940) italienska.

Språk och målgrupper

Språkutbudet har därefter varierat över åren, beroende på situationen i världen och Sveriges intressen i olika internationella sammanhang. Under åren runt 1990, då Sovjetunionen upplöstes, gjordes till exempel satsningar på sändningar som vände sig till en publik i de baltiska staterna. Vid Sveriges inträde i EU betonades den europeiska publiken. Annars har sändningarna ofta varit ett medel att nå en publik långt borta från Sverige, bland annat i Nord- och Sydamerika.

Radiosändningarna till utlandet sker numera (2009) på svenska, engelska, ryska och vitryska. Det finns dessutom en tyskspråkig nyhetssida och podcast på kanalens hemsida. Tidigare har det förekommit sändningar även på bland annat spanska, franska, portugisiska, italienska, estniska, lettiska och (i begränsad omfattning) litauiska.

Programutbud

Den speciella programproduktionen på svenska till en publik utomlands avvecklades våren 2009 och ersattes av repriser av Ekot-redaktionens eftermiddagsprogram. Radio Swedens egna programproduktionen på svenska bestod dessförinnan främst av halvtimmeslånga magasinsprogram som repriserades vid flera tillfällen under dygnet, med kortvågssändarna riktade mot olika delar av jorden. Redaktionen anpassade programinnehållet till olika målgrupper, som till exempel sjöfartsnäringen, biståndsarbetare, utlandssvenskar och turister. Bland annat producerades under många år en sammanfattning av veckans nyheter sedda ur ett svenskt perspektiv, samt "Sjöfartsmagasinet" som sändes en gång per månad. Det var Sveriges Radios enda regelbundet återkommande journalistiska bevakning av sjöfartsfrågor.

Vid sidan om de speciella sändningarna på svenska sände Radio Sweden även delar av det ordinarie riksprogrammet, till exempel vissa program från Ekot samt Ring så spelar vi.

Även sändningarna på internationella språk har ett svenskt perspektiv. De är målgruppsanpassade och tar hänsyn till publikens förväntade kunskap om Sverige och svenskt samhällsliv. De kan därför, både till form och innehåll, ha andra vinklar och prioriteringar än en inhemsk journalistik. Stora delar av sändningstiden används till att beskriva och granska svensk kultur, politik, vardagsliv och Sveriges internationella relationer. Ofta betonas frågor som rör relationerna mellan Sverige och de olika målområdena.

Sändare och teknik

År 1952 ersattes de första kortvågssändarna med två betydligt starkare 100 kW-sändare i Hörby. Tjugo år senare uppfördes nya och starkare kortvågssändare i Hörby och en kortvågssändare i Karlsborg. Dessa var hade en effekt på 500 kW per styck. År 1985 flyttades mellanvågssändningarna från Hörby till en ny sändare i Sölvesborg. År 1992 invigdes en ny sändarutrustning, med tre 500 kW-sändare, i Hörby. Samtidigt uppfördes ett nytt antennsystem.

Sedan 1990-talet sänds utlandsprogrammen även via satellit. Det har dessutom förekommit återutsändningar i lokala radiokanaler i de länder som programmen riktar sig till. Radio Sweden har producerat filmer, som ställts till internationella TV-bolags förfogande, samt band med färdiga radioprogram som sändes till radiostationerna per post.

Radio Sweden var en av de första verksamheterna inom Sveriges Radio som helt övergick till digital radioproduktion.

Webben

Numera är webben en viktig distributionskanal, som till stor del har förändrat behovet av speciella och anpassade program som vänder sig till en publik utomlands. Genom att hela Sveriges Radios inhemska utbud idag är tillgängligt över internet spelar kortvågen, med sina speciella problem med ljud- och mottagningskvalitet, sitt begränsade sändningsutbud och sina speciella sändningstider, inte samma roll som tidigare. Det gäller både för program på svenska språket och för övriga språk, där utbudet av journalistik och sverigeinformation har förändrats under de senaste åren. Den tidigare traditionella kortvågspubliken kan idag ofta få tillgång till både ett svenskt och ett internationellt medieutbud genom betydligt effektivare kanaler än radiosändningar över analog kortvåg.

Signaturmelodier

Utlandsprogrammet har haft flera olika singaturmelodier och musikaliska kännetecken. Två av de mest välkända är Hugo Alfvéns Midsommarvaka och Ralph Lundstens Ut i vida världen.

Minoriteter och invandrare

Vid slutet av 1990-talet slogs utlandsprogrammet Radio Sweden organisatoriskt ihop med Sveriges Radios minoritesspråksredaktion. Dessa program vänder sig till en publik inom Sverige. Programmen på minoritets- och invandrarspråk fungerar som ett stöd i integrationsprocessen för invandrare i Sverige och syftar till att bidra till ökad förståelse mellan de olika kulturerna. Sändningarna utgår därför från det svenska perspektivet.

Dessutom ingår i uppdraget att man skall stödja etniska grupper utan nationalstat, till exempel kurder och romer.

Språk

Verksamheten som i första hand vänder sig till en publik inom Sverige sänder på dessa språk:

  • Assyriska
  • Arabiska
  • Vitryska
  • Persiska
  • Kurdiska (Zayele)
  • Bosniska
  • Kroatiska
  • Serbiska
  • Romani
  • Albanska
  • Somaliska
  • Svenska

Sändningarna på minoritetsspråken finska och samiska ingår inte i denna organisation, utan sköts av andra enheter inom Sveriges Radio, SR Sisuradio och SR Sameradion.

Teknik

Kanalen sänder över satellit, mellanvåg och kortvåg till Europa och världen, samt i P2 i Sverige. Sändningskanalena varierar beroende på målgrupp och språk.

Satellit

Radio Sweden använder två satelliter:

  • Eurobird 9: 9° öst, transponder 56, frekvens 11,843 GHz (samma frekvens som SVT Europa), vertikal polarisation, symbol rate 27500, FEC 3/4
  • Thaicom-3: 78,5 grader öst, frekvens 3640 MHz, horisontell polarisation, symbol rate 28066, FEC 3/4

Mellanvåg

Mellanvågssändningarna sänd sut av mellanvågssändaren vid Sölvesborg mellanvågsstation på 1179 kHz.

Kortvåg

Kortvågssändningarna sker från kortvågssändare vid Hörby kortvågsstation i mellersta Skåne. flera olika frekvenser används, beroende på målområde. Kortvågssändningarna kan höras på bland annat 49- och 31-meterbanden.

FM

Sändningarna på invandrarspråk (assyriska, arabiska, persiska, kurdiska, bosniska, kroatiska, serbiska, romani chib, albanska och somaliska) sker via Sveriges Radio P2 i hela landet, och via SR P6 Stockholm International i Stockholmsområdet.

Externa länkar

Läs mer

Personliga verktyg
På andra språk