Kyrkomötet (Svenska kyrkan)
Från Rilpedia
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ enligt svensk lag (Lagen om Svenska kyrkan 6§), och ska (enligt samma lag §2) väljas enligt demokratiska principer, något som annars inte är självklart, då Svenska kyrkan till sin bekännelse är en apostolisk kyrka. Detta förhållande har beskrivits med termen av "den dubbla ansvarslinjen", där den demokratiska grenen stått för sitt ansvarsområde i samråd med tjänstemän i vigningstjänster (biskopar och präster) och den teologiska grenen, företrädd av biskopar och domkapitel, stått för sitt ansvarsområde i samråd med den demokratiska grenen.
Kyrkomötet består av 251 ledamöter, valda i direktval av en valmanskår bestående av alla kyrkomedlemmar från 16 års ålder och uppåt, för en mandatperiod om 4 år. I kyrkomötets arbete, deltar även biskoparna, men de saknar rösträtt.
En kyrkostyrelse väljs av kyrkomötet. Svenska kyrkans högsta verkställande ledning i administrativa frågor är sedan kyrkostyrelsen. I pastorala och dogmatiska frågor är i princip varje biskop inom kyrkan obunden av kyrkostyrelsens auktoritet. För samråd mellan biskoparna finns Biskopsmötet och för tillsyn av biskoparnas arbete finns Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar.
Kyrkomötet sammanträder en gång per år, uppdelat på två sessioner. Kyrkomötet sammanträder i Uppsala, normalt sett fyra dagar i slutet av september och fyra dagar i slutet av oktober (undantaget valåret). Under den första sessionen, i september, arbetar ledamöterna i utskott. Där bereds de ärenden som kommit in till Kyrkomötet genom skrivelser från Kyrkostyrelsen eller motioner från ledamöterna och biskoparna. Under den andra sessionen, i oktober, fattar sedan Kyrkomötet beslut i frågorna. Sammanlagt kan Kyrkomötets sammanträde vara i högst tio dagar.
De åtta utskotten är: Gudstjänstutskottet, Organisationsutskottet, Tillsyns- och uppdragsutskottet, Ekonomi- och Egendomsutskottet, Ekumenikutskottet, Budgetutskottet, Kyrkorättsutskottet och Kyrkolivsutskottet.
Kyrkomötet beslutar i frågor som rör kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor av övergripande natur, till exempel om kyrkohandboken och psalmboken. Kyrkomötet kan däremot inte fatta beslut i frågor som faller inom församlingarnas eller stiftens ansvarsområden.
De frågor som tas upp till behandling i Kyrkomötet kommer i form av skrivelser från Kyrkostyrelsen eller genom motioner från Kyrkomötets ledamöter eller biskoparna. Skrivelsen eller motionen bereds i något av Kyrkomötets utskott innan den tas upp till behandling i Kyrkomötet som helhet, i så kallat plenum. För lärofrågor finns en särskild beslutsordning. Det innebär bland annat att det före utskottsbehandlingen skall finnas ett yttrande från Läronämnden, som består av biskoparna samt åtta av Kyrkomötet valda ledamöter. Resultatet av Kyrkomötets beslut kan i första hand bli: · ändrade eller nya bestämmelser i kyrkoordningen · uppdrag till Kyrkostyrelsen.
Mandatfördelning i kyrkomötet
| Nomineringsgrupp | 2001 | 2005 |
|---|---|---|
| Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (s) | 74 | 71 |
| Moderata Samlingspartiet (m) | 48 | 45 |
| Centerpartiet (c) | 43 | 41 |
| Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (posk) | 36 | 34 |
| Kristdemokrater i Svenska kyrkan1 | 24 | 17 |
| Folkpartister i Svenska kyrkan (fisk)2 | 15 | 15 |
| Öppen kyrka | 3 | 7 |
| Frimodig kyrka | - | 7 |
| Miljöpartister i Svenska kyrkan | - | 4 |
| Fädernas kyrka (Sverigedemokraterna) | 2 | 4 |
| Vänstern i Svenska kyrkan3 | 4 | 3 |
| Gabriel | 1 | 1 |
| Kyrklig samverkan i Visby stift | 1 | 1 |
| SPI Seniorpartiet | - | 1 |
- Organisationen Kristdemokrater i Svenska kyrkan ställde upp istället för det politiska partiet Kristdemokraterna (kd).
- Nätverket Folkpartister i Svenska kyrkan (fisk) ställde upp i stället för det politiska partiet Folkpartiet Liberalerna (fp).
- Organisationen Vänstern i Svenska kyrkan (visk) ställde upp i stället för det politiska partiet Vänsterpartiet (v).
