Hravnkel Frösgodes saga

Från Rilpedia

Version från den 23 november 2008 kl. 11.21 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hravnkel Frösgodes saga är en av de mest framstående isländska släktsagorna. Den är skriven på 1200-talet, men har en handling som utspelar sig på 900-taletIsland fortfarande var Hedniskt. Författaren till sagan är okänd, vilket fallet var i de flesta Isländska sagor, men moderna forskare tror att författaren troligen är någon inom den lilla krets universitetsutbildade stormän som verkade på Island under 1200-talet. En tänkbar författare är Brand Jónsson. Sagan är kort, närmast en novell och är indelad i tre delar: Hravnkel dräper Einar, Hravnkel straffas, samt Hravnkels hämnd.

Sammanfattad handling

Platser i Hravnkel Frösgodes saga

I sagan får vi följa ett antal personers öden, varav huvudpersonen är en man vid namn Hravnkel Frösgode, en mäktig man som äger ett gods. I sagans början får vi möta Torbjörn som skickar iväg sin son Einar efter arbete. Einar får anställning som fåraherde hos Hravnkel och ska där vakta hans får. Hravnkel uppskattar hans arbete och tycker om honom och drar sig inte för att hjälpa honom, men har också svurit en ed att ingen får rida hästen Freyfaxe. Einar sköter sitt jobb bra och efter bästa förmåga och dagarna förflyter och blir till månader. En natt lyckas han dock med bedriften att helt plötsligt tappa bort 30 får. Han blir naturligtvis bestört och ger sig av för att leta reda efter dem och tänker att en häst skulle kunna underlätta sökningen väsentligt. Dessvärre så höll sig alla hästar borta från honom – utom Freyfaxe. Einar antar att Hravnkel inte kommer att märka om han rider Freyfaxe blott en liten stund, och beger sig iväg. Oturligt nog för Einar så blir Freyfaxe smutsig av ritten och beger sig sedan hem till Hravnkel så att han ser hur det står till. Hravnkel står fast vid sin ed och dödar Einar morgonen därpå. Torbjörn blir naturligtvis bestört och kräver ersättning för dråpet, och Hravnkel ger ett erbjudande som han anser givmilt men som Torbjörn inte kan ta emot. Torbjörn vill skipa rättvisa med hjälp av rådmän, och på sin sida får han sin brorson Såm. De går till tinget och får där hjälp av de båda lagkloka stormännen Torgeir och Torkel som dömer till Torbjörn och Såms fördel. De beslutar att Hravnkel och hans mannar skall fördrivas från sin gård och efter att ha stuckit hål i deras hälsenor och trätt rep igenom dem sker också så. Såm övertar Hravnkels gård och blir hövding, men Hravnkel ruvar på hämnd, vilket han tar ut på Såms broder Eyvind som kommer hem ifrån en resa till Norge. När Eyvind kommer ridande på vägen ser han Hravnkels män i fjärran som rider mot honom, men säger att han inte har saker otalt med någon och att det därför inte finns anledning till oro. Hravnkel mördar dock Eyvind med följe, förutom en av hans mannar som undkommer och i hast rider till Såm och talar om vad som är i görningen. Såm sätter efter Hravnkel som är på ilmarsch tillbaka hem till sig efter avslutat verk, men finner att det är lönlöst då gärningsmännen har allt för mycket försprång. När Hravnkel kommer till sin boning sammankallar han ett sjuttiotal män och rider till sin tidigare hemvist som nu besitts av Såm. Han ger honom valet mellan att dräpas eller att Såms liv skall vara i hans våld, precis samma val som Såm tidigare gett honom. Såm väljer det sistnämnda och blir ivägskickad till Leikskålar, och får ta mycket litet med sig. Han beger sig återigen till rådmännen Torkel och Torgeir, som ger honom bra mottagning men ändock anser att de redan hjälpt Såm mycket och vill inte göra mer. De erbjuder dock beskydd och tillåter honom att flytta med sitt husfolk till dem, men Såm säger att han hellre vill råda själv. Han red sålunda tillbaka till Leikskålar och levde där tills han blev gammal. Han fick aldrig någon upprättelse mot Hravnkel, som satt på sin gård och hade kvar både anseende och makt tills han dog i sotsäng innan han blev gammal.

Analys

I sagan kan vi tydligt se kontraster mellan vårt nuvarande samhälle och det isländska på 900-talet. Exempel på detta är tinget som dömer Hravnkel enbart på Såms berättelse och själva är med och utför straffet. Det som männen gör emot varandra är med dagens ögon betraktat närmast barbarism och misshandel. Texten i sig är också ganska typisk isländsk från forntiden. Det är inte en sentimental text eller en som är speciellt målande utan den beskriver enbart vad som händer och är rakt på, med få liknelser. Inslag som man kan notera är den stora brutaliteten i de inblandades handlingar, men i stark kontrast till det står, måste man säga, barmhärtigheten och viljan att handla rättvist, även om det är hårda domar man ger varandra. Då texten är fattig på målande detaljer så blir den också tämligen neutral. Det är mer eller mindre upp till läsaren att välja vem som gör rätt och fel. Exempel på detta är när Hravnkel mördar Einar som ridit Freyfaxe trots förbudet: ”Varför red du den hästen, som var dig förbjuden, då det fanns tillräckligt många andra, som du hade lov till? Jag skulle ha förlåtit dig för denna gång, för du har ärligt vidgått ditt fel – om jag inte hade svurit så dyrt.” Och i tron att det går illa för den, som bryter heliga löften, hoppar han av hästen, springer mot Einar och ger honom banehugg. Ur texten framgår att Hravnkel gjorde vad han ansåg rätt – han hade förvarnat Einar om att hästen var honom förbjuden och då han trodde hårt på att hålla löften så gjorde han som han hade lovat och dräpte den som red Freyfaxe. Det är alltså upp till läsaren att ta ställning till om Hravnkel gjorde fel som mördade Einar för vad som kan anses vara en struntsak eller om det var Einar som gjorde fel som bröt mot reglerna trots att han var väl medveten om konsekvenserna.

Man ser relativt tydligt i texten att den är ifrån gången tid. Det finns underförstått en stark känsla för heder och rättvisa, även om det tar sig uttryck i andra former än vad som idag skulle vara accepterat. Vi ser hur Hravnkel kallblodigt mördar Såms bror Eyvind som inte gjort någonting ont, men hur han ändå benådar Såm som tagit gård, makt och hälsenor ifrån honom och stampat på hans ära i åratal.

Externa länkar

Sagan om Hrafnkel Freysgode på svenska, översatt 1882 av Nore Ambrosius

Personliga verktyg