Dagarnas skum

Från Rilpedia

Version från den 26 mars 2009 kl. 17.50 av Akdmd (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Dagarnas skum, originaltitel: L'écume des jours, är en roman av Boris Vian som utkom på franska 1947 och på svenska 1968 i översättning av Lars Erik Sundberg.

Handling

Colin är ung, god, rik och vacker, och lever i Paris med sin mästerkock Nicolas som tillagar de mest fantastiska depraverade rätter. Hans fattige vän Chick är ingenjör och dyrkar författaren Jean-Sol Partre. Colin träffar den sköna Chloë och Chick den sköna Alise; de blir förälskade och gifter sig. Allt verkar underbart förutom Chloës tilltagande sjukdom, och vid ett läkarbesök får de veta att Chloë har en näckros i lungan som hotar hennes liv. Hon blir allt sjukare, rummen i Colins lägenhet blir mindre, hans pengar försvinner i allt hastigare takt, Nicolas mat blir allt av allt enklare slag, Chicks maniska samlande på allt som har med Partre att göra som driver honom in i fattigdomen, och hela världen runt omkring dem mörknar och sluts kring dem i allt snabbare takt.

Kommentarer

Dagarnas skum brukar kallas Boris Vians mästerverk, och är enligt den franske poeten Raymond Queneau "den mest gripande kärleksromanen i vår tid". Vians flödande språk är lika levande och nyckfullt som den drömvärld historien utspelas i, och bakom den tokroliga fasaden finns samhällskritik och träffande reflektioner över kärleken. Den är en typisk Vian-berättelse som utspelas i en surrealistisk värld där ingen vansinnig händelse kunde vara mer vardaglig och självklar; Colins universum utgår helt från honom själv som dess nav, världen tycks formas helt efter hans sinnestillstånd, och alla förutom han och hans vänner saknar egentlig betydelse. Historien rymmer återkommande teman i Vians produktion; bland mycket annat hans avsky för "seriöst" arbete, hans syn på samhällets små detaljer, hans passion för jazz, kärleksfulla drifter med kyrkan och ingenjörsyrket, och inte minst av allt kärlekens flyktighet.

Det harmlösa häcklandet av Jean-Paul Sartre skall ses framför följande bakgrund: Medan Vian dyrkade Sartre för hans politiska idéer och engagemang, rekryterade den 15 år äldre Sartre Vians fru Michelle som sekreterare och inledde sedan ett förhållande med henne som fick äktenskapet att brista.

Boken har givits ut av Norstedts 1968 och 1997, samt Månpocket 1986. I skrivande stund är den slut på förlagen och finns endast att köpa på antikvariat[källa behövs].

Externa länkar

Recension i SvD av Erik Bergqvist från 14/3 2004

Personliga verktyg