Bräckt vatten

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Bräckt vatten, eller brackvatten, är vatten med högre salinitet än sötvatten men lägre än havsvatten.

Förekommer i delar av hav som bara har liten kontakt med vanligt havsvatten men har stora tillflöden av sötvatten – exempelvis Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken – samt i estuarier. Bräckt vatten kan också uppstå i vattendrag som har en hög avdunstning, som till exempel de nedre delarna av Jordanfloden.

Bräckt vatten kallas vatten som har en salthalt mellan 0,5 och 30 promille.

Etymologi

1. Bräckt vatten är en försvenskning av engelskans brackish water. Det engelska uttrycket kan härledas från det nederländska adjektivet brak = salt. Brackish water betyder alltså vatten med salt smak. ^[1]
2. Brackvatten har kommit in i svenskan via lågtyska brackwater, där lågtyska brak betyder salthaltig ^[2]
3. "Bräckvatten" är en kontamination av inlån två olika vägar, (1) och (2), till svenska. Ordet är obefintligt i Nationalencyklopedins ordbok och inkorrekt att använda.

Referenser

1. ↑ The Shorter Oxford English Dictionary on Historical Principles, Clarendon Press, tredje upplagan, Oxford 1944 med rättelser fram till 1972
2. ↑ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung, Norsteds, Stockholm 1966