Amatörradio

Från Rilpedia

Version från den 25 augusti 2010 kl. 13.04 av RIL (Diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
En amatörradiostation.
En improviserad amatörradiostation på köksbordet.
En del av en månstudsantenn för 144 MHz.
En parabolantenn för månstudstrafik med mikrovågor.
SSA:s station i Tekniska Museet i Stockholm

Amatörradio är en hobby i radioteknik med två huvudgrupper av utövare:

Innehåll

Allmänt

  • Lyssnaramatörer som endast ägnar sig åt att lyssna på andras radiokommunikation och på ljudradioprogram från när och fjärran. Denna typ av hobby kallas sedan lång tid tillbaka för DXing - troligtvis kommer förkortningen DX av "distance X", dvs. man kan inte i förhand avgöra hur pass bra långväga stationer kommer att höras. En lyssnaramatör kallas därför även DXare (av engelska "DXer").
  • Radioamatör eller sändaramatör, har avlagt godkända prov i radioteknik och regelverk för att få ett amatörradiocertifikat. Med ett sådant certifikat i handen är det tillåtet att själv använda radiosändare och kommunicera med andra radioamatörer jorden runt. Det är också tillåtet att bygga sin egen sändareutrustning och genomföra tekniska prov och experiment.

Amatörradiotrafik definieras som icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven av personligt intresse och utan vinningssyfte. Förutom vanlig analog kommunikation såsom telefoni med amplitudmodulering (AM), frekvensmodulering (FM) eller enkelt sidband (ESB), på engelska SSB = single sideband och telegrafi (något oegentligt kallat CW, continous waves) m m används även idag en rad olika digitala trafikslag såsom TCP/IP via radio, APRS, Internet Linking, paketradio, Telex, PSK31 m fl. Stillbildöverföring och television och t o m satellitkommunikation och sändning med studs mot månen, meteorer och norrsken förekommer också.

Amatörradio är en internationell hobby som gränsöverskridande disponerar ett stort antal olika radiofrekvensområden för genomförande av tekniska prov, vågutbredningsstudier och daglig kommunikation mellan radioamatörer.

Förväxla inte amatörradio med annan privat radiokommunikation, som kan ske helt utan kompetensprov eller licens. Sådan licensfri radiokommunikation i olika varianter kallas ibland för privatradio, PMR (Privat/Professionell Mobil Radio) eller jaktradio. I Sverige tillåts sådant på 27, 31, 155, 444 och 446 MHz-banden. Se Post- och telestyrelsens föreskifter om "Undantag från tillståndsplikt". (PTSFS 2005:8)

Utövare

Radioamatör är en person som har radio som hobby, och därmed utövar amatörradio.

I Sverige finns idag omkring 12 000 licensierade radioamatörer, och i hela världen nästan 3 miljoner.

Radioamatörerna i Sverige organiseras genom SSA (Sveriges Sändareamatörer) och lokala klubbar. För att få sända behöver man ett Amatörradiocertifikat. Föreningen SSA bemannar sin besöksstation i Tekniska Museet i Stockholm med signalen SK0TM. Man informerar besökarna om amatörradio och demonstrerar hur man genomför radiotrafik med olika trafiksätt - telegrafi, telefoni, digitala protokol samt bildöverföring.

Amatörernas våglängdsband

Våglängd Frekvens Max uteffekt
160 m 1810 – 1850 kHz 1 KW
160 m 1930 – 2000 kHz 10 W
80 m 3500 – 3800 kHz 1 KW
40 m 7000 – 7200 kHz 1 KW
30 m 10100 – 10150 kHz 150 W
20 m 14000 – 14350 kHz 1 KW
17 m 18068 – 18168 kHz 1 KW
15 m 21000 – 21450 kHz 1 KW
12 m 24890 – 24990 kHz 1 KW
10 m 28000 – 29700 kHz 1 KW
6 m 50 - 52 MHz 200 W
2 m 144 - 146 MHz 1 KW
70 cm 432 - 438 MHz 1 KW
23 cm 1240 - 1300 MHz 1 KW
13 cm 2300 - 2450 MHz 100 mW
3 cm 10 - 10,5 GHz 1 KW
  24 - 24,25 GHz 1 KW
  47 - 47,2 GHz 1 kW

Ovan angivna frekvensband delas eller kan komma att delas med andra radioanvändare.

Anropssignaler

En anropssignal för en radioamatör börjar i Sverige med SM eller SA följt av en siffra 0-7, beroende på vilket distrikt radioamatören finns i, samt en, två eller tre bokstäver, vid prefixet SM och tre bokstäver vid prefixet SA. Tidigare var amatörradiotillståndet avgiftsbelagt, men sedan några år tillbaka finns inte denna avgift längre. Det gällde tidigare för den enskilde radioamatören att årligen betala in denna avgift, annars drogs tillståndet med tillhörande anropssignal in. Idag får man anropssignalen på livstid och behöver inte längre varje år bevaka att den blir betald. Anropssignalen kan dock dras in om den missbrukas. Flyttar man till ett annat distrikt inom landet, behåller man sitt prefix, endast distriktssiffran ändras.

Klubbstationer har begynnelsebokstäverna SK eller SA med tvåställigt suffix och militära amatörradiostationer har SL som prefix. Länkstationer har signaler där den första bokstaven efter distriktssiffran är bokstaven R. R står här för att det är en repeaterstation. Det finns också specialsignaler med annan sammansättning.

Repeaterstationer

Repeaterstationer är länkstationer, som oftast finns placerade på höga punkter i terrängen. Dessa repeaterstationer finns i huvudsak på VHF- och UHF-banden, men har även på senare tid börjat dyka upp på 10-metersbandet. En repeaterstation har olika sändar- och mottagarefrekvenser och avståndet mellan dessa frekvenser kallas skift. Skiftet är på VHF(144 Mhz) 600 Khz, och på UHF(432 Mhz) i regel 2,0 Mhz. På UHF har inte någon standard för skiftet ännu blivit vedertagen, i motsats till VHF. Rekommendationen är dock 2,0 Mhz, men här kan det förekomma skift som är både större och mindre än 2,0 Mhz. Det kan också förekomma att sändarens frekvens ligger lägre än mottagarens. På VHF ligger däremot alltid sändarfrekvensen 600 Khz över mottagarens frekvens. Repeatern tar emot en signal i sin mottagare och vidareutsänder den i sin sändare. Signalen återutsänds/repeteras, därav namnet repeater. Repeaterstationer drivs i regel i regi av någon amatörradioklubb, men det förekommer även sådana, som drivs av enskilda radioamatörer. Syftet med dessa länkstationer är att få ett större täckningsområde, främst för mobil radiotrafik. På vissa ställen i landet går det att länka samman flera repeatrar och på så sätt kunna täcka upp ett stort område.

Samhällsnytta

Amatörradiohobbyn föranleder en omfattande föreningsaktivitet. Viss del av verksamheten är resurskrävande (master, goda radiolägen, avacerad och ofta egenkonstruerad utrustning osv), fordrar goda kontakter med myndigheter och andra tillskyndare och amatörradion verkar på så sätt i hög grad kunskaps-, traditions- och kulturbärande vid sidan av den sociala funktionen hos en hobby med utövare i alla åldrar och ständiga kontakter över generationsgränserna.

Direkt nytta för en bredare allmänhet gör klubbarna via de radiosamband medlemmarna medverkar i, exempelvis i samband med exempelvis bilsport-, distansritt- och orienteringstävlingar. Myndigheterna ser värde i den kompetensutveckling och avancerade tekniska skolning hobbyn innebär vid sidan av den beredskapsreserv radioamatörerna utgör i signaltrupper, frivilliga radioorganisationen (FRO), civilförsvaret, i av dem organiserade frivilliga resursgrupper (FRG) i kommuner och landsting osv.

Radioamatörer tränar ständigt och helt frivilligt denna beredskap och håller på samma gång utrustningen i trim för omedelbar beredskap för sambandsuppgifter som är helt oberoende av funktion hos elnät, internet, telenät och annan infrastruktur. Till förfogande står valfria amatörband med allt från lokal täckning till interkontinentala förbindelser och från enklaste utrustning för utväxling av skriftliga meddelanden via telegrafi till maskinradio för snabb överföring av valfri digital information.

Distrikt i Sverige

  • 0 = Stockholms län
  • 1 = Gotlands län
  • 2 = Västerbotten och Norrbottens län
  • 3 = Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län
  • 4 = Örebro, Värmlands och Dalarnas län
  • 5 = Östergötlands, Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län
  • 6 = Hallands och Västra Götalands län
  • 7 = Skåne, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län

Radioamatörers olika hobbyvarianter

Myndigheter

Föreningar på riksplanet

Radioklubbar, lokala

Distrikt 0:

Distrikt 1:

Distrikt 2:

Distrikt 3:

Distrikt 4:

Distrikt 5:

Distrikt 6:

Distrikt 7:

Morokulien:

Radioklubbar utrikes

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Amat%C3%B6rradio"
Personliga verktyg