Amatörradio

Från Rilpedia

Version från den 13 maj 2009 kl. 18.58 av LX (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
En amatörradiostation.
En improviserad amatörradiostation på köksbordet.
En del av en månstudsantenn för 144 MHz.
En parabolantenn för månstudstrafik med mikrovågor.
SSAs station i Tekniska Museet i Stockholm

Amatörradio är en hobby i radioteknik med två huvudgrupper av utövare:

Innehåll

Allmänt

  • Lyssnaramatörer som endast ägnar sig åt att lyssna på andras radiokommunikation och på ljudradioprogram från när och fjärran. Denna typ av hobby kallas sedan lång tid tillbaka för DXing - troligtvis kommer förkortningen DX av "distance X", dvs. man kan inte i förhand avgöra hur pass bra långväga stationer kommer att höras. En lyssnaramatör kallas därför även DXare (av engelska "DXer").
  • Radioamatör eller sändaramatör som har avlagt godkända prov i radioteknik och regelverk för att få ett amatörradiocertifikat. Med ett sådant certifikat i handen är det tillåtet att själv använda radiosändare och kommunicera med andra radioamatörer jorden runt. Det är också tillåtet att bygga sin egen sändareutrustning och genomföra tekniska prov och experiment.

Amatörradiotrafik definieras som icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven av personligt intresse och utan vinningssyfte. Förutom vanlig analog kommunikation såsom telefoni med amplitudmodulering (AM), frekvensmodulering (FM) eller enkelt sidband (ESB, på engelska SSB = single sideband) och telegrafi (något oegentligt kallat CW, continous waves) m m används även idag en rad olika digitala trafikslag såsom TCP/IP via radio, APRS, Internet Linking, paketradio, Telex, PSK31 m fl. Stillbildöverföring och television och t o m satellitkommunikation och sändning med studs mot månen, meteorer och norrsken förekommer också.

Amatörradio är en internationell hobby som gränsöverskridande disponerar ett stort antal olika radiofrekvensområden för genomförande av tekniska prov, vågutbredningsstudier och daglig kommunikation mellan radioamatörer.

Förväxla inte "riktig" amatörradio med annan privat radiokommunikation som kan ske helt utan kompetensprov eller licens. Sådan licensfri radiokommunikation i olika varianter kallas ibland för privatradio, PMR (Privat/Professionell Mobil Radio) eller jaktradio. I Sverige tillåts sådant på 27, 31, 155, 444 och 446 MHz-banden. Se Post- och telestyrelsens föreskifter om "Undantag från tillståndsplikt". (PTSFS 2005:8)

Utövare

Radioamatör är en person som har radio som hobby, och därmed utövar amatörradio.

I Sverige finns idag omkring 12 000 licensierade radioamatörer, och i hela världen nästan 3 miljoner.

Radioamatörerna i Sverige organiseras genom SSA (Sveriges Sändareamatörer) och lokala klubbar. För att få sända behöver man ett Amatörradiocertifikat. Föreningen SSA bemannar sin besöksstation i Tekniska Museet i Stockholm med signalen SK0TM. Man informerar besökarna om amatörradio och demonstrerar hur man genomför radiotrafik med olika trafiksätt - telegrafi, telefoni, digitala protokol samt bildöverföring.

Amatörernas våglängdsband

160 m 1810 - 1850 kHz (1 kW)
160 m 1930 - 2000 kHz (10 W)
80 m 3500 - 3800 kHz (1 kW)
40 m 7000 - 7200 kHz (1 kW)
30 m 10100 - 10150 kHz (150 W)
20 m 14000 - 14350 kHz (1 kW)
17 m 18068 - 18168 kHz (1 kW)
15 m 21000 - 21450 kHz (1 kW)
12 m 24890 - 24990 kHz (1 kW)
10 m 28000 - 29700 kHz (1 kW)
6 m 50 - 52 MHz (200 W)
2 m 144 - 146 MHz (1 kW)
70 cm 432 - 438 MHz (1 kW)
23 cm 1240 - 1300 MHz (1 kW)
13 cm 2300 - 2450 MHz (100 mW)
3 cm 10 - 10,5 GHz (1 kW)
  24 - 24,25 GHz (1 kW)
  47 - 47,2 GHz (1 kW)
  Ovan angivna frekvensband delas eller kan komma att delas med andra radioanvändare.

Anropssignaler

En anropssignal för en radioamatör börjar i Sverige med SM eller SA följt av en siffra 0-7 beroende på vilket distrikt radioamatören finns i, samt två (vid prefixet SM) eller tre bokstäver. Klubbstationer har begynnelsebokstäverna SK eller SA med tvåställigt suffix och militära amatörradiostationer har SL som prefix. Det finns också specialsignaler med annan sammansättning.

Distrikt

  • 0=Stockholms län.
  • 1=Gotlands län.
  • 2=Västerbotten och Norrbottens län.
  • 3=Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens län.
  • 4=Örebro, Värmlands och Dalarnas län.
  • 5=Östergötlands, Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län.
  • 6=Hallands och Västra Götalands län.
  • 7=Skåne, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län.

Radioamatörers olika hobbyvarianter

Myndighet

Föreningar

Radioklubbar

Distrikt 0

Distrikt 1

Distrikt 2

Distrikt 3


Distrikt 4

Distrikt 5

Distrikt 6

Distrikt 7

Morokulien

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Amat%C3%B6rradio"
Personliga verktyg