Från Rilpedia

von Schantz, svensk och finsk adelsätt.

Johan Eberhard Schantz (1614-1665) som härstammade från Rothenburg ob der Tauber i Tyskland, flyttade till Sverige på 1630-talet och blev sekreterare till kung Karl X Gustav. Fyra av hans söner i andra giftet 1662 med Elisabeth Pfeiff (21 maj 1643 - 10 februari 1729, svenska adliga ätten nr 945) var även de i kungens tjänst som sekreterare och liknande befattningar och alla adlades (en med namnet Schantz (nr 1002), de övriga som von Schantz). Ätten immatrikulerades 1818 som ätt nr 95 vid finska riddarhuset.

Ättens vapen

Alla grenar startar med följande söner till stamfadern Johan Eberhard Schantz

Innehåll 1 Schantz (nr 1008) 2 von Schantz (nr 1255 (Sv), 95 (Finl)) 2.1 gren 1 2.2 gren 2 2.3 gren 3 3 Andra von Schantz 4 Noter 5 Källor

Schantz (nr 1008)

• Johan David, adlad Schantz år 1681, sekreterare i generalguvernementet Skåne, Halland och Blekinge. Svärdslinjen slocknade 1753.

von Schantz (nr 1255 (Sv), 95 (Finl))

gren 1

• Ludvig von Schantz (1650 - 13:e^[1] oktober 1702), adlad von Schantz 4 januari 1693, sekreterare i Riksarkivet (1701-1702). Han gifte sig på 1680-talet med Kristina Fineman. Svärdslinjen slocknad 1798.
  • Karl Ludvig von Schantz (15 maj 1681, Stockholm - 25 mars 1734), arkeolog, assessor i Antikvitetsarkivet från 1709, skrev en adelsmatrikel 1731

gren 2

• Fredrik von Schantz (28 maj 1651 - 1697), adlad von Schantz 4 januari 1693. Han gifte sig med Anna Ursula Scheffer och ättlingar lever ännu i Sverige.
  • Johan Fredrik von Schantz (9 juli 1680 - 24 april 1743), sekreterare i Riksarkivet (1719-1728), kansliråd (1728), överpostdirektör (1737).

gren 3

• Kristian (14 mars 1655 - 2 juli 1702 i Kurland), adlad von Schantz 4 januari 1693, nr 1255 vid svenska Riddarhuset. Han var kunglig registrator och sekreterare. I äktenskapet (1680) med Adriana Fineman (1661 - 17 december 1725) föds bland andra sonen
  • Johan Eberhard (9 juli 1687 - 17 oktober 1762), amiral, som i sitt gifte med grevinnan Eva Catharina Leijonstedt (2 april 1695 - 26 juni 1762), dotter till riksrådet, greve Anders Leijonstedt får bland andra sonen
    • Anton Wilhelm (21 april 1740 - 6 maj 1814) RSO som blev överstelöjtnant tid Björneborgs regemente i Finland. Den 7 april 1772 gifte han sig med Catharina Elisabeth de Carnall (23 maj 1753 - 16 augusti 1833), dotter till generalmajoren Carl Konstantin de Carnall (ätt n:o 71) och Catharina Elisabeth von Knorring (ätt n:o 138). Paret får barnen
      • Ottila Aurora Sofia (), gren har ättlingar med namnet Aronen Rosenfeld i USA.^[2]
      • Karl Konstantin (), överstelöjtnant. Det är sannolikt denne som nämns i Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas och N:o femton, Stolt. Gift med Karolina Lovisa Weissmann von Weissenstein. Deras dotter
        • Eva Wilhelmina (1810 - 1895) som 1832 gifter sig med Carl Gustaf Mannerheim.
  • Ludvig (25 augusti 1692 - 23 maj 1730), hovjunkare, gift 1721 med Eva Maria Petré (22 juni 1703 - 16 mars 1798). Deras ättlingar lever ännu i Sverige.

Andra von Schantz

• Kristian Robert von Schantz, gift med Anna Margareta Weckström, fick sonen
  • Gustaf von Schantz^[3] (1775-10-03 -- 1847-07-14), kansliråd 1818, flera gånger belönad med Svenska Akademiens mindre guldmedalj för skrifter om vältalighet. Gift 1814 med Ulrika Elisabet Björkman.
• Johan Filip von Schantz (1835-65), finsk musiker, dirigent vid Svenska Teatern i Helsingfors

Noter

1. ↑ Släktens webbsida anger 2 okt.
2. ↑ Släktens webbsida - gästboken
3. ↑ Denne anges vara kusins sonson till Karl Ludvig von Schantz (1681)

Källor

• Hofberg m.fl., Svenskt biografiskt handlexikon 1906, Alb. Bonnier
• Finska Riddarhuset
• Släktens webbplats (Finland)