Syssloman
Från Rilpedia
Syssloman är i svensk och finländsk rätt en person med uppdrag att sköta en huvudmans ekonomiska eller rättsliga angelägenheter.[1]
Enligt Handelsbalken, 18 kap 5§, har en syssloman rätt till timtaxa plus expenser. Enligt 9§ måste talan mot syssloman väckas inom ett år från slutredovisningsdagen.
Som ett typexempel på sysslomän kan advokatyrket nämnas. Även uppdrag till revisor, arkitekt, läkare, bank eller konsulter av skilda slag betecknas vanligen sysslomannaskap. Parterna kallas huvudman och syssloman (alternativt uppdragsgivare och uppdragstagare).
Det var riksrådet, greve Gustaf Cronhielm (1664-1737), som år 1718 formulerade den lagtext, som ännu gäller.[källa behövs] Exakta tidpunkten återfinns i Lagkommissionens förslag till Handelsbalk, som finns bevarad i ursprungligt manuskript och sentida avtryck.[2]
Sysslomannen är ofta, men inte alltid, även en mellanman.
Se även
Källor
- ↑ Handelsbalken, 18 kap.
- ↑ På hylla Oe..(u): "Urkunder" på Stockholms Universitets Bibliotek finns den exakta texten från 1718. Den överensstämmer exakt med texten i den ännu gällande Handelsbalken från 1734.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Syssloman, 1904–1926 (Not).