Sociala förhållanden i USA
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller stycke har ansetts innehålla text med låg reell substans. Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. |
Den här artikeln behandlar de sociala förhållanden i USA.
Alla USA:s medborgare har rätt till folkpension efter 65 års ålder. Några delstater har ett väl utbyggt delstatligt socialvårdssystem men i de flesta är man starkt beroende av enskilda initiativ. Allmän sjukförsäkring finns inte, med undantag för pensionärer och handikappade. Det finns många privata sjukhus i USA.
Det finns heller inget barnbidrag, men det tillåts stora skatteavdrag för barnfamiljer. Lagstadjdad föräldraledighet finns inte utan regleras istället i avtalen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Samma sak gäller semesterförmåner. Arbetslöshetsförsäkringen är obligatorisk.
Deras arbetsvecka är tillämpad till ca 40 timmar.
I USA började offentliga sociala skyddsnät utvecklas betydligt senare än i andra i-länder. Först på 1930-talet i samband med massarbetslösheten som följde på den ekonomiska depressionen började ett socialt skyddsnät att utvecklas. Allt sedan dess har staten och delstaterna startat allt fler program för att hjälpa de svagaste i samhället men fortfarande litar man till marknadslösningar och individens eget ansvar i betydligt högre grad än i de flesta andra i-länder.
USA:s viktigaste socialförsäkring är social security som infördes i mitten av 1930-talet och är ett statligt finansierat pensionssystem. Förutom ålderspensionärer omfattar försäkringen även handikappade, arbetsskadade, föräldralösa barn och änkor/änklingar. Som i många andra i-länder debatteras flitigt hur systemet ska finansieras i framtiden i takt med att befolkningen blir allt aldre. Det råder emellertid stor enighet inom såväl det demokratiska som republikanska partiet att försäkringen inte ska privatiseras. Det finns också olika typer av socialbidrag som betalas ut till de fattigaste, ensamstående föräldrar etc. Dessa system har dock stramats åt under 1990-talet och ställer större krav på bidragstagarna för att de ska få ersättningen.[1]
Till skillnad från samtliga västeuropeiska stater saknar USA ett allmänt sjukförsäkringssystem som omfattar hela befolkningen. Istället måste man teckna privata försäkringar(ofta genom arbetsgivaren) men ca 45 miljoner människor saknar i dag sjukförsäkring. Sedan mitten av 1960-talet finns emellertid ett allmänt sjukförsäkringssystem (medicare) för pensionärer och handikappade. Förutom kraftigt subventionerad sjukhusvård omfattar förmånerna även förbyggande sjukvård, vård i hemmet, hjälpmedel och mediciner. Medicaid är en annan socialförsäkring som betalar sjukvården för fattiga familjer och andra med låga inkomster. Till skillnad från medicare som enbart finansieras av federala (statliga) skatter delas kostnaden för Medicaid mellan regeringen och delstaterna. Många pensionärer och handikappade har rätt till subventionerad vård både enligt medicare och medicaid.
De personer som saknar sjukförsäkring är framförallt personer som är för rika för att inte få vård enligt medicaid men inte har råd med privata försäkringar. På senare år har egenavgifterna skjutit i höjden vilket gjort att även många amerikaner med ganska höga inkomster får allt svårare att betala avgifterna. Allt mer röster höjs därför att USA slutligen ska införa en allmän sjukförsäkring och tros bli en central fråga i valrörelsen inför nästa presidentval 2008. Samtliga demokratiska presidentkandidater vill införa en allmän försäkring som i huvudsak ska finansieras genom att ta bort de stora skattesänkningar för höginkomsttagere som gjordes i början av 2000-talet. Olika program finns också för att stödja barn från fattiga familjer för att på sätt ge dem en bättre chans i livet.
Vid sidan av de federala programmen har många delstater också egna program för att stödja utsatta grupper.
 |
Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Motivering: Stämmer inte enligt denna artikel: http://en.wikipedia.org/wiki/Stereotypes_of_blacks#Inaccurate_black_stereotypes Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
Inkomstskillnaderna i USA är mycket stora och 13 % av befolkningen lever under fattigdomsstrecket där afroamerikaner, indianer och spansktalande, är kraftigt överrepresenterade. De fattigas medellivslängd och allmänna hälsotillstånd är bertydligt lägre än genomsnittet för hela befolkningen Åtminstone 1 miljon människor är bostadslösa. Bostadsstandarden är också mycket ojämn. Den välmående över och medelklassen bosätter sig i stora villaområden i städernas utkanter medan den fattiga delen av befolkningen i huvudsak samlas i förslummade stadsdelar i innerstäderna.
Vidare är kriminaliteten hög, inte minst våldsbrotten. Många anser att landets liberala vapenlagar är en viktig orsak till de många våldsbrotten som utförs med handeldvapen. Även i denna statistik är afroamerikaner och spansktalande överrepresenterade.
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Medicare
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Medicaid
