Sankta Sofiakatedralen
Från Rilpedia
- Sofiakatedraler från 1000-talet finns också i Novgorod i Ryssland och Polotsk (Polatsk, Polock) i Vitryssland
Sankta Sofiakatedralen (ukrainska: Собор Святої Софії, Sobor Svjatoji Sofiji, eller Софійський собор, Sofijskyj sobor; ryska: Собор Святой Софии, Sobor Svjatoj Sofii, eller Софийский собор, Sofijskij sobor) är en katedral i Kiev i Ukraina, kallat ett enastående arkitektoniskt monument.
Katedralens namn är hämtat från katedralen Hagia Sofia i Konstantinopel. Grunden lades år 1037 av furst Jaroslav I och hans maka, den svenskfödda Ingegerd Olofsdotter. Katedralen är 55 meter lång och 37 meter bred. Den har 5 nav och 5 absider, och har, överraskande nog för att vara en bysantinsk byggnad, 13 kupoler. Tvåradiga gallerier omger byggnaden på tre av dess sidor.
Exteriören var ursprungligen täckt av tegel. Sitt nuvarande utseende, i ukrainsk barockstil, fick katedralen efter en ombyggnad påbörjad i slutet av 1600-talet och klar 1707. Det inre är prytt med ännu välbevarade mosaiker och fresker från 1000-talet.
År 1934 konfiskerades katedralen av kommunistregimen i Sovjetunionen och gjordes om till ett arkitektoniskt och historiskt museum, tillsammans med de omgivande klosterbyggnaderna från 1600-talet och 1700-talet.
År 1990 blev katedralen, tillsammans med klostret Kiev-Petjersk Lavras byggnader, Ukrainas första objekt på UNESCO:s världsarvslista.
Wikimedia Commons har media som rör Sankta Sofiakatedralen
