Ragnhildsholmen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Koordinater: 57°50′42″N 11°56′23″O / 57.845, 11.93972

Idag återstår endast ruinerna av borgen

Norra porten

Valvkonstruktion på borggården

På Ragnhildsholmen (äldre form Ragnildarholm, men i ett par handskrifter av Rimkrönikan från början av 1500-talet Nyklaborg, sannolikt en förvrängning av Miklaborg, "den stora borgen") i Nordre Älv, finns utgrävda ruinerna av en borg. Den låg i närheten av den tidigmedeltida staden Kungahälla och byggdes på 1200-talet av Norges kung Håkon IV Håkonsson. Det nämns uttryckligen som byggt före 1257 (i de isländska annalerna mellan 1275, då konung Valdemar med gemål inkvarterades där, och 1307).

Hertig Erik erhöll Ragnhildsholmen 1304 jämte Konungahälla och en del av landet däromkring i förläning av norske konungen Håkan V och spelade en viss roll i maktkampen mellan Magnus Ladulås söner kung Birger och hertigarna Erik och Valdemar. Det vänskapliga förhållandet mellan hertigen och Håkan V bröts. Håkan sökte med våld 1308 återta borgen, men misslyckades, varför han, för att minska dess betydelse, lät anlägga Bohus fästning på Bagaholmen längre upp i älven. 1309 uppgavs Ragnhildsholmen till konung Håkan, men återtogs redan 1310 av hertig Erik, vilken i enlighet med villkoren i Oslofreden (1310 eller 1311) efter några år (sannolikt före 1315 och antagligen redan 1312) återlämnade borgen till Norge. Den användes alltså under mindre än 100 år. Den ödelades snart av eldsvåda, och stenen användes sannolikt för Bohus fästning.

Arkeologisk utgrävning 1881-1882

Åren 1881-1882 verkställdes av arkeologen Wilhelm Berg på enskild persons bekostnad en noggrann utgrävning och undersökning av ruinerna. Därvid hittades en mängd mynt, vapen och föremål hörande till klädseln, bohagsting, redskap och verktyg med mera Borgen bestod av en huvudmur, omslutande en fyrkantig borggård, på vilken låg, stödda mot muren, hus och byggnader för besättning och förråd. På östra sidan låg ett grovt, fyrkantigt torn, och på södra fanns ett utanverk till skydd för porten. Det hela var omgivet av en vall med grav. Sedan dessa grävningar verkställts, ha beklagligen de bäst bibehållna delarna av ruinen, där största mängden av huggen sten fanns, ödelagts före 1891 genom att sådan sten bortförts för att användas till byggande av karantänsstallar för kreatur på holmen. En sakrik skildring av borgens öden, de verkställda utgrävningarna och de därunder gjorda fynden lämnade Berg i "Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen", bd 2, h. 4 (1883) och om den nyssnämnda förstöringen av ruinen i sina "Afhandlingar i historia och arkeologi" (I, s. 18 ff., 1893).

Numera är Ragnhildsholmen ett utflyktmål och bla fågelintresserade kommer dit för att lyssna på näktergalen. Ragnhildsholmen ligger i Göteborgs kommun.