Rättsstat
Från Rilpedia
En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. Definierande drag är självständiga domstolar och en exekutiv makt som verkar inom ramen för skrivna lagar som antagits genom en etablerad procedur. Ordet myntades av Robert von Mohl som motsats till polisstat.[1] Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten.
En rättsstat innebär frihet från godtycke för den enskilde: varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etablerat regelverk. Däremot behöver detta regelverk inte uppfylla några särskilda krav på att vara demokratiskt eller rättvist. En demokrati förutsätter således en rättsstat, men en rättsstat behöver inte vara en demokrati.
För att säkerställa frånvaro av godtycke i behandlingen av den enskilde ställs vanligen vissa mer preciserade krav på en rättsstat. Exempel inkluderar att den anklagade i en rättegång betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats och att rättegångar skall vara öppna.
Rättsstat kan även vara ett begrepp för en form av konstituerande av en stat, där nationalstaten är en annan form. Rättsstaten konstitueras med en gemensam rätt, till skillnad från nationalstaten som konstitueras på en gemensam nation.
Rättsstaten brukar också skiljas från polisstaten, där ordningsmakten är total, och anarkin, där ingen ordningsmakt finns.[2]
Se även
Noter
Denna artikel om politik eller statsvetenskap är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
