Puts
Från Rilpedia
Puts är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt.
Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan antiken. Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt att ge en vacker yta.
Putsbruk består av bindemedel, ballast och vatten. Ballasten är vanligen sand, bindemedlet är olika proportioner av till exempel cement, gips, kalk eller plast. Putsbruk delas in i hållfasthetsklasserna A-E, där A är hårdast och E mjukast. Det som avgör hårdheten i vanlig fasadputs är blandningen cement/kalk. B- och C-bruk är idag vanligast vid putsning. D och E används främst till äldre byggnader.
Innehåll |
Olika sorters puts
Cementbruk
(A-bruk). Cementbruk torkar snabbare än kalkbruk, har bättre vidhäftning och är starkare.
Kalkcementbruk (KC-bruk)
(B/C/D-bruk), både kalk och cement ingår. Kalkcementbruk blev vanligt på 1950-talet, och är den i dag vanligaste formen av putsbruk. Blandas 1:3 delar sand till murning samt putsning.
Kalkbruk
(E-bruk). Består av 1 del kalk och 2-3 delar sand. En kalkputs är mjuk och svag och kan därför ta upp en del rörelser i underlaget utan att spricka eller lossna. Därför blir den faktiskt hållbarare än en hårdare puts. Kalkputs suger upp fukt lättare än cementbruk, men lämnar också ifrån sig fukten lätt när vädret är gynnsamt. Fram till 1900-talets mitt användes i princip alltid rent kalkbruk. Kalkbruk delas in i de två typerna
- Lufthärdande kalkbruk
- Hydrauliskt kalkbruk - Kh-bruk (100% hydrauliskt) eller KKh-bruk (hydraulisk/lufthärdande mix). Kan härda både i luft och i vatten. Hydrauliskt kalkbruk används vid renovering av äldre byggnader där högre hållfasthet eller frostbeständighet krävs, än vid putsning med vanligt luftkalkbruk.
Gipsputs
För invändig putsning. En fördel med gipsputs är att man kan få väggytan helt färdig vid själva putsningen, till exempel behövs ingen bredspackling efteråt.
Lerklining
En äldre form av puts, bestående av lera, sand och växtmaterial. Lerklining användes då man putsade trähus för att få dessa att se ut som stenhus (så kallad revetering).
Putsning
Vid lagning av en putsad vägg eller fasad är att det viktigt att använda liknande puts som den ursprungliga. Huvudregeln är att putsen inte får vara starkare än underlaget vid allt putsningsarbete. Rent cementbruk får aldrig användas för att bättringsputsa en fasad med kalkputs.
Cement innehåller kromföreningar som oxiderats till sexvärt krom, vilket är mycket hälsovådligt (cancerogent och allergiframkallande) vid själva putsningen. Sedan 1980-talet tillsätts därför järn(II)sulfat till cementprodukter, detta reducerar kromet till en betydligt ofarligare form. Denna reducering är effektiv i omkring 1 år i oblandat bruk. Bruk där cement ingår ska man därför inte använda om det lagrats längre tid än 1 år.
En nyputsad yta ska härda cirka 4-8 veckor innan den kan målas.
