Från Rilpedia

Prusikknopen är en knop, uppkallad efter sin uppfinnare Karl Prusik, som används för att knyta fast en tunnare tamp på ett grövre rep om det finns behov av att enkelt flytta på knopen. När knopen belastas blir den låst, medan den är flyttbar längs med repet när den inte belastas. Detta gör knopen användbar vid klättring upp- och nerför ett rep.

Klättring uppför eller nerför ett rep med Prusikknop var förr en grundläggande teknik i SRT (Single Rope Technique, att klättra upp och nerför ett enkelt rep), genom att man använde en knop över sig på repet och en under sig. Knopen har dock nackdelen att det går långsamt att förflytta sig med ständiga små tidskrävande förflyttningar av knopen. Knopen riskerar även vara mer ineffektiv på leriga, våta eller frusna rep.

Prusikknopen slås genom att en ögla läggs bakom ett rep. Öglans ändar (parten och tampen) viras därefter valfritt antal varv runt repet på insidan av öglan, för att avslutas med att stickas genom öglan och dras ihop. På så vis bildas en spole runt repet, med en svans hängandes ut från mitten. Det är när svansen belastas som knopen dras åt och låses. När belastningen av svansen släpps kan man flytta spolen utmed repet genom att föra spolen upp och ner med hjälp av handen.

Vanligtvis snurrar man tampen 3-5 gånger runt det fasta repet, lite beroende på material. Vid de flesta fall ökar knopens grepp i takt med att antalet varv stiger, men knopens styrka bestäms egentligen av förhållandet mellan repet och tampen. Desstu grövre fast rep och tunnare tamp, ju större är friktionen och ju starkare är knopen. Å andra sidan bör man inte heller riskera att tampen blir för tunn eftersom själva tampen kan bli för svag och riskera brista. En tunn tamp innebär dessutom att steken är svårare att lossna och flytta.