Från Rilpedia

Parisfreden undertecknades i Paris den 10 februari 1947 efter den fredskonferens som hållits i Paris från den 29 juli till den 15 oktober 1946. Fredsfördraget slöts mellan segrarmakterna och de mindre staterna på den förlorande sidan i det andra världskriget.

De segrande allierade staterna, av vilka de främsta utgjordes av USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen förhandlade om fredsvillkoren med de mindre staterna från axelmakterna och de länder som varit förbundna med dem: Italien, Rumänien, Ungern, Bulgarien och Finland. Länderna fick behålla sin självständighet och de tilläts ansluta sig till Förenta nationerna.

Fredsfördraget inbegrep även krigsskadestånd, landöverlåtelser samt ansvar att upprätthålla minoritetsrättigheter. Därtill skulle Italiens koloniimperium upplösas. Gränserna mellan Ungern och Slovakien, Sovjetunionen och Rumänien, Bulgarien och Rumänien samt Finland och Sovjetunionen ändrades. För Finlands del betydde detta ett fastställande av texten från Mellanfreden i Moskva från år 1944, varigenom markområden redan överlåtits. Dessa utgjorde ca 10% av hela det finländska territoriet.

Förlorarstaterna fick inte bestraffa de medborgare som samarbetat med de allierade under kriget. Länderna förbands även att förhindra fascistiska och andra anti-demokratiska organisationers funktioner.

Innehåll 1 Krigsskadestånd 2 Finlands militära begränsningar 3 Se även 4 Externa länkar

Krigsskadestånd

Krigsskadestånden är angivna i 1938 års penningvärde:

• Totalt $360 000 000 från Italien till:
  • $125 000 000 Jugoslavien
  • $105 000 000 Grekland
  • $100 000 000 Sovjetunionen
  • $25 000 000 Etiopien
  • $5 000 000 Albanien

• $300 000 000 från Finland till Sovjetunionen (inom 8 år från och med den 19 september 1944)

• Totalt $300 000 000 från Ungern till:
  • $200 000 000 Sovjetunionen
  • $100 000 000 Tjeckoslovakien och Jugoslavien

• $300 000 000 från Rumänien till Sovjetunionen

• Totalt $70 000 000 från Bulgarien till:
  • $45 000 000 Grekland
  • $25 000 000 Jugoslavien

• Totalt fick:
  • Sovjetunionen $725 000 000
  • Jugoslavien $200 000 000
  • Grekland $150 000 000
  • Tjeckoslovakien $100 000 000
  • Etiopien $25 000 000
  • Albanien $5 000 000

Finlands militära begränsningar

För Finlands del kom Parisfreden att innebära militära begränsningar, däribland i fråga om bland annat robotar, ubåtar, bombplan samt antalet främsta linjens jaktplan.

• Förbud mot offensiva vapen (bombplan med intern bomblast, ubåtar)
• Begränsning av antalet jaktplan i främsta linjen till 60
• Förbud mot anskaffning av tysktillverkad krigsmateriel
• Förbud mot självstyrande vapen och atomvapen
• Begränsning av arméns storlek:
  • Armén: 34 400 man (även inräknat gränsbevakningen och luftvärnet)
  • Flottan: 4 500 man och fartyg till ett sammanlagt tonnage på 10 000 ton
  • Flygvapnet: 3 000 man och 60 jaktplan

Finland följde dessa regler, men med tiden luckrades vissa regler upp eller som resultat av förhandlingar. Bland annat tilläts "defensiva robotvapen" på 60-talet. Andra regler efterföljdes inte alls, Finland köpte bland annat bombplan som användes som målbogseringsplan, flera jaktplan, så kallade "övningsplan utan operativt värde" (Draken, Hawk), torpeder med mera. När Sovjetunionen kollapsade dikterade president Mauno Koivisto slutligen den 21 september 1990 en kungörelse till statsrådets protokoll att Finland inte längre ansåg sig bundet av fredsavtalets begränsningar.

Se även

• Freden i Dorpat, 1920
• Moskvafreden, 1940
• Mellanfreden i Moskva, 1944

Externa länkar

• Finlex: Parisfördragets text