Nyhammar
Från Rilpedia
| Nyhammar Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Dalarna | |||
| Län | Dalarnas län | |||
| Kommun | Ludvika kommun | |||
| Församling | Grangärde församling | |||
| Folkmängd(2005) | 686 invånare | |||
| Area(2005) | 178 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008) | ||||
Nyhammar, tätort i Ludvika kommun ca. 25 km nordväst om Ludvika och ca. 3 km norr om Grangärde.
Innehåll |
Historia
Nyhammar med omgivning har sedan medeltiden och kanske ännu längre tillbaka, varit järnbruksbygd. Abeckshyttan anlades på 1600-talet och sedan dess har olika industriverksamheter satt sin prägel på orten. Här har varit såväl kamintillverkning som elektriska och mekaniska verkstäder. Namnet Nyhammar härstammar från hammarsmedjan ("Nya Hammaren") vid Frötjärns södra fördämning. Kartan från 1816 visar ortnamnet Nyhammar där och en omfattande bebyggelse vid Stenberget. 1832 slogs Abäckshyttan och smedjan i Stenberget ihop och verksamheten drevs gemensamt vid Mångdala efter Norrboån. På Härardskartan från 1866/67 kallas platsen för Stångjärnssmedja. Senare betecknas platsen som Gamla Smedjan. Därefter, omkring 1875, hade orten Nyhammar bildats längre söderut vid Abeckshyttan där det fortfarande ligger idag. År 1902 öppnades järnvägen mot Ludvika och 1904 mot Björbo, 1985 gick sista godståget mellan Ludvika och Nyhammar. Stationsbyggnaden i Nyhammar var ritad av ingen mindre än arkitekten Erik Lallerstedt, farfar till Stockholmskrögaren med samma namn.
Stenberget
Vid Nydammens norra del fanns sedan början av 1800-talet en stångjärnssmedja. Platsen var väl valt, här fanns vattenkraft, skogen för framställning av träkol och en vägförbindelse (Björbovägen) för transporten. Björbovägens sträckning gick förbi Stenbergsstugorna och vidare mellan Frötjärn och Nydammen mot norr. Vägsträckningen ändrades på 1930- och 1960-talen, idag är det väg 247. Längs vägen finns en del fornminnen, exempelvis en väghållningssten och ett offerkast. Enligt en sägen var det den fornnordiska sagokungen Bröt-Anund som lät "bryta" vägen på 800-talet.
Numera påminner bara två äldre stugor vid Stenberget att det har funnits en rätt så stor bebyggelse i trakten som alltså var orten Nyhammars föregångare. Den ena kvarvarande stugan beboddes av undergöraren Nybokalle, Carl Pettersson (1864-1915) omkring 1909, i den andra, mot Stenbergstjärn (även Nydammen), bodde smeder, skogsvaktare och dammvaktaren. Den äldsta dokumenterade boende på Stenberget var mästarsmeden Anders Larsson (1633-1699), den sista bofasta i dammvaktarbostället var Fredrik Jacobsson (1850-1948). Om honom och platsen skrev Ludvika Tidning den 29 oktober 1946 under rubriken "STENBERGET, en idyll i Nyhammar":
"...Det är Stenberget, en idyllisk plats, som av atmosfären att döma ligger längre bort från samhället, än vägmätaren utvisar. Inte ens elektriciteten har nått dit. Men där bor lugnet och stillheten. I Stenberget bli gubbarna hundra år och katterna tjugo... (här) bor 92-åringen Fredrik Jakobsson. Pigg och kry och med glimten ännu kvar i ögonen..." "
Nyhammars bruk
Nyhammars dominerande industri var och är Nyhammars bruk med anor tillbaka till 1500-talet. Här tillverkades allt mellan utsmidd tackjärn till elektriska 3-fasmotorer. Idag är verksamheten inriktad på tillverkning av tunga plåtkonstruktioner och maskinbearbetning. Av gammalt finns nu inte mycket kvar. Smedjan är riven sedan länge, likaså hyttan, men i Mångdala står ruinerna efter dess slaggstensmurade väggar kvar, mjukt inbäddade i grönskan.
I Nyhammar finns affärer, brandstation och bibliotek samt VB Krafts elkraftverk.
Den stora bruksvillan Nyhammars Herrgård är idag ett trevligt Herrgårdscafé med butik och Bed & Breakfast.
Bilder
Några bilder i och omkring Nyhammar tagna av Holger Ellgaard
|
|
|
|
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
