Nederländernas flagga
Från Rilpedia
Nederländernas flagga består av tre horisontella fält i olika färger, överst rött, i mitten vitt och nederst blått.
Innehåll |
Historik
Dagens flagga kan härledas till en flagga som användes under 1600-talet under frihetskriget mot Spanien. Den flaggan var i färgerna orange, rött och vitt, där den orange färgen var Kungahuset Oraniens färg. Även om flaggan oftast hade tre horisontella fält, förekom den med sex och till och med nio horisontella fält. Ledare för upproret mot de spanska härskarna var Vilhelm I av Oranien, och flaggan kom därför att kallas Prinsenvlag.
Det översta fältet byttes sedermera ut till en rött fält, enligt en teori för att lättare skulle kunna se flaggan ute till havs. Enligt en annan teori berodde färgbytet på att man vid tillverkningen använde en blandning av rött färgpigment och en gul växtfärg för att skapa färgen orange. Eftersom den gula växtfärgen bleknade först, blev flaggorna med tiden allt rödare.
Flaggan var en av de första flaggor som användes som symbol under ett frihetskrig, och fick med tiden ett mycket stort inflytande på andra länders flaggor, bland annat är de panslaviska färgerna i exempelvis den ryska flaggan hämtade från Prinsenvlag. Orange är fortfarande Nederländernas kungliga färg, och på kungafamiljens högtidsdagar hissas en vimpel i orange ovanför Nederländernas flagga.[1]. Sydafrikas flagga 1928–1994 och New York Citys flaggas färger baserades på den äldre nederländska flaggan. Även om flaggan varit i bruk sedan 1600-talet blev den inte officiell nationsflagga förrän genom ett dekret från drottning Wilhelmina den 19 februari 1937. Proportionerna är 2:3.
Flaggdagar
Vid flaggdagar i Nederländerna är det föreskrivet att offentliga myndigheter skall flagga. Något krav på privatpersoner att flagga finns inte.
Provinsflaggor
| Rött och vitt var färger som användes av biskopen i Utrecht, som även var den världslige härskaren i Drenthe. | Flevoland består till största delen av en torrlagd sjö, Zuidersee eller IJsselmeer. Den man som projekterade torrläggningen hette Cornelius Lely och representeras av flaggans blomma. | ||
| Denna flagga användes av Frieslands kungar på 1400-talet. De diagonala fälten och blommorna står för Frieslands sju distrikt. | Flaggan antogs 1953 och är i färgerna blått, gult och svart, färger som förekom i det vapen som hertigdömena Gelre och Gulik antog då de förenades 1371. | ||
| Grönt och vitt står för staden Groningen, och rött, vitt och blått står för Ommeland. | Lejonet finns även i Limburgs vapen, och det blå fältet står för floden Maas. | ||
| Det vit-röda schackmönstret kommer från Antwerpen, där det använts i vapensköldar sedan 1600-talet. | Färgerna i flaggan är en kombination de holländska och de västfrisiska färgerna blått och gult. | ||
| Den blå sågskuran i mitten står för floden Ijssel. | Flaggan antogs den 15 oktober 1985 och ersatte då den flagga som hade använts sedan den 22 juni 1948. Lejonet och flaggans färger (rött och gult) förekommer även i provinsvapnet. | ||
| Den infällda korsflaggan användes av biskopen i Utrecht från 1528. Dagens provinsflagga antogs 1952. | De blå och vita vågorna står för det omgivande havet och representerar även provinsens kamp för att bemästra oceanen. |
-Flag.svg)
Källor
- Allt om världens flaggor, Bonnier Impact, Stockholm 2007, sid. 117. ISBN 91-85605-09-3.
- Barker, Brian Johnson: Hela världens flaggor, Richter, Malmö 2005. ISBN 91-7715-852-0.
Noter
- ↑ Barker, s. 53
Se även
Nederländerna på Flags of the World
|
|||||||||||
