Makedonien (region i Grekland)
Från Rilpedia
- Denna artikel behandlar de moderna grekiska regionerna i den grekiska delen av Makedonien. För andra betydelser av Makedonien, se Makedonien (olika betydelser).
Μακεδονία Makedonía |
|||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||
|
|||||||
Centralort | Thessaloniki | ||||||
Distrikt | Västra Makedonien Centrala Makedonien Östra Makedonien och Thrakien |
||||||
Invånare | 2,424,765 (2001) 2,625,681(2006) |
||||||
Yta | 34,177 km² | ||||||
Befolkningstäthet | 76,82/km² | ||||||
Webbplats | Makedoniens-Thrakien |
Makedonien (grekiska: Μακεδονία, Makedonía) är ett historiskt landskap i norra Grekland och täcker en yta på 34 177 kvadratkilometer (25,9 procent Greklands).
Landskapet består av regionerna Västra Makedonien, Centrala Makedonien samt Östra Makedonien och Thrakien.
Berget Athos är ett område med självstyre och alltså ingen prefektur. Det är en klosterstat som är unik för Europa.
Innehåll |
Etymologi
Enligt grekisk mytologi var Makedon namnet på stamhövdingen för makedonerna, en del av den förhellenistiska stammen[1] makednoi, som bebodde västra, södra och centrala Makedonien. Namnet Makedon kommer av Makednos, som härleds från grekiskans makos ("längd") och don eller de("jord"), såsom i namnet Demetra som härleds från grekiska metera ("moder") och de ("jord"). Makedonerna levde högt över havet på grund av att havet drog in på land under Deukaleona-tiden. Homeros använder exempelvis termen makednis för att hänvisa till löven på höga popplar.
Historia
Makedonien Antikens och moderna grekisk region |
|
Huvudartikel: Makedonien (historisk region), Antikens Grekland och Hellenism.
Geografi
Makedonien är bergigt men har också ett antal stora bördiga dalar. Regionen upptar 52,4 procent av den större geografiska och historiska regionen Makedonien. Det delas naturligt in de tre områdena Västra Makedonien mellan Pindosbergen och floden Axios, Centrala Makedonien mellan floderna Axios och Strimonas och Östra Makedonien mellan floderna Strimonas och Nestos. Till Makedonien hör också ön Thassos tillsammans med några småöar som exempelvis Amoyliani i havet utanför berget Athos.
Städer i Makedonien
Städer | Grekiska namn | Invånare[2] |
---|---|---|
01. Thessaloniki | Θεσσαλονίκη | 773,180 |
02. Kavála | Καβάλα | 63,293 |
03. Katerini | Κατερίνη | 56,434 |
04. Serrai | Σέρρες | 56,145 |
05. Drama | Δράμα | 55,632 |
06. Kozani | Κοζάνη | 47,451 |
07. Veria | Βέροια | 47,411 |
08. Ptolemaida | Πτολεμαΐδα | 35,539 |
09. Giannitsa | Γιαννιτσά | 26,296 |
10. Kilkis | Κιλκίς | 24,812 |
11. Naoussa | Νάουσα | 22,288 |
12. Aridaia | Αριδαία | 20,213 |
13. Alexandria | Αλεξάνδρεια | 19,283 |
14. Edessa | Έδεσσα | 18,253 |
15. Nea Moudania | Νέα Μουδανιά | 17,032 |
16. Florina | Φλώρινα | 16,771 |
17. Kastoria | Καστοριά | 16,218 |
18. Skydra | Σκύδρα | 15,654 |
19. Grevema | Γρεβενά | 15,481 |
20. Polygyros | Πολύγυρος | 10,721 |
Administrativ indelning
Landskapet består av regionerna Centrala Makedonien, Västra Makedonien samt Östra Makedonien och Thrakien. Makedonien hyser också den autonoma klosterrepubliken Athos, men denna är administrativt sett inte del av Makedonien. Dessa distrikt är vidare indelade i demoi (kommuner) eller koinotetes (ungefär grevskap). Landskapet är i sin tur indelad i 13+1 prefekturer:
Karta över Makedonien | Tal | Distrikt | Huvudstad | Yta | Invånare |
---|---|---|---|---|---|
Summa | Västra Makedonien | Kozani | 9,451 km² | 301,522 | |
1 | Prefektur Kastoria | Kastoria | 1,720 km² | 53,483 | |
2 | Prefektur Florina | Florina | 1,924 km² | 54,768 | |
3 | Prefektur Kozani | Kozani | 3,516 km² | 155,324 | |
4 | Prefektur Grevena | Grevena | 2,291 km² | 37,947 | |
Summa | Centrala Makedonien | Thessaloniki | 18,811 km² | 1,871,952 | |
5 | Prefektur Pella | Edessa | 2,506 km² | 145,797 | |
6 | Prefektur Imathia | Veria | 1,701 km² | 143,618 | |
7 | Prefektur Pieria | Katerini | 1,516 km² | 129,846 | |
8 | Prefektur Kilkis | Kilkis | 2,519 km² | 89,056 | |
9 | Prefektur Thessaloniki | Thessaloniki | 3,683 km² | 1,057,825 | |
10 | Prefektur Chalkidiki | Polygyros | 2,918 km² | 104,894 | |
11 | Prefektur Serrai | Serrai | 3.968 km² | 200,916 | |
Summa | Östra Makedonien | Kavála | 5,579 km² | 249,029 | |
12 | Prefektur Drama | Drama | 3,468 km² | 103,975 | |
13 | Prefektur Kavála | Kavála | 2,111 km² | 145,054 | |
- | Athos (autonoma klosterrepubliken) | Karyes | 336 km² | 2,262 | |
Summa | M a k e d o n i e n | Thessaloniki | 34,177 km² | 2,424,765[2] |
Demografi
Regional identitet
Personer som kommer ifrån den grekiska delen av det historiska landskapet Makedonien kallas makedonier (grekiska: Μακεδόνες, Makedónes, ej att förväxla med den sydslaviska folkgruppen makedonier), och har en stark regional identitet. Denna manifesteras både i Grekland[3] och av den grekiska diasporan.[4] Detta identitetsvärde har framförallt framhävts i samband med den makedonska namnkonflikten [5] efter Jugoslaviens fall, där Grekland protesterar mot sin norra grannes rätt att kalla sig "republiken Makedonien", eftersom att kalla sig makedonier handlar om nationell stolthet för många greker.[6] Ett exempel på detta är när Greklands premiärminister Kostas Karamanlis vid ett av Europarådets möten i Strasbourg i januari 2007 yttrade att "Jag är själv makedonier, och två och en halv miljoner greker är makedonier".
Referenser
Noter
- ↑ Hilding Thylander, "Den Grekiska världen", (Svenska humanistiska förbundet, 1985)
- ↑ 2,0 2,1 ”National Statistical Service of Greece”. NSSG. www.statistics.gr. 2001. http://www.statistics.gr. Läst 2007-12-26. 2001 census
- ↑ Liotta, P. H. and Simons, A. Thicker than Water? Kin, Religion, and Conflict in the Balkans, from Parameters, Winter 1998, pp. 11-27
- ↑ Jupp, J. The Australian People: An Encyclopedia of the Nation, Its People and Their Origins, Cambridge University Press, October 1, 2001. ISBN 0-521-80789-1, p. 147.
- ↑ The Macedonians genom Macedonian Heritage
- ↑ Floudas, Demetrius Andreas; ”"A Name for a Conflict or a Conflict for a Name? An Analysis of Greece's Dispute with FYROM”,”. 24 (1996) Journal of Political and Military Sociology, 285. http://www.findarticles.com/p/articles/mi_qa3719/is_199601/ai_n8752910. Läst 2008-02-11.