Från Rilpedia

Lundagård är en park i centrala Lund. Den är belägen mellan domkyrkan i söder och Kungshuset i norr. I väster avgränsas Lundagård av Kyrkogatan och i öster vetter den mot bland annat Tegnérsplatsen och Krafts torg. Direkt norr om Lundagård ligger Universitetsplatsen vilken i mycket utgör en naturlig fortsättning av parken. I väst, mot platsen där tidigare Stora Kyrkogatan möter Lilla Gråbrödersgatan, ligger Lilla torg.

Lundagårds historia hör intimt samman med Lunds. Det var i Lundagård en kungsgård byggdes för den danske kungen under 900-talet och som så småningom blev ett ledande maktcentrum för det tidigmedeltida Skandinavien. Ett ärkebiskopssäte inrättades 1103 som omfattade i stort sett hela Norden, och i mitten av 1100-talet färdigställdes Lunds domkyrka. Lundagård omgavs nu av en mur och inuti på gårdsplanen fanns förutom kungsgården och domkyrkan biskopsresidenset, kungliga myntslageriet, ekonomibyggnader m.fl. byggnader. Krafts torg i parkens sydöstra hörn var ett av stadens viktigaste försäljningsområden och blev så småningom delvis även en kyrkogård. En av de få byggnaderna som finns kvar från medeltiden förutom Domkyrkan är Liberiet.

Ju längre medeltiden framskrider, desto mer förändras området. Reformationen får stora åverkningar i Lund som vid denna tid hade drygt 27 kyrkor varav endast Sankt Peters kloster och Domkyrkan kom att överleva. Redan innan hade Lund förlorat sin ställning som viktigt maktcentrum, bland annat fick Roskilde Danmarks ärkebiskopssäte. Under tiden förblir Lundagård ett kungligt maktcentrum, 1584 färdigställs Kungshuset.

Det svenska maktövertagandet leder inledningsvis inte till några större förändringar för Lund. Lund hade redan tidigare tappat en stor del av sin ställning och staden var inte särskilt stor heller med endast strax över 1000 invånare. Lundagård förblir ett maktcentrum i och med att Domkyrkan får behålla sin ställning som stiftskyrka. Ett par år senare inrättas Lunds universitet som under de följande dryga 200 åren nöjer sig med att husera i Kungshuset och Liberiet. Universitetet har knappt ett hundratal studenter inskrivna och hade inga behov av större lokaler.

1702 färdigställs Kyrkogatan som går längs Lundagårds västra sida. Tidigare hade det inte funnits en direkt väg i nord-sydlig riktning i Lund utan all trafik var hänvisad in på smågator.

1800-talet innebär stora förändringar för parken. Till att börja med rivs muren runt Lundagård 1840 på biskop Faxes order trots studenternas protester. Studentantalet ökar och därmed även trycket på lokaler. I nära anslutning till Lundagård anläggs och invigs AF-borgen 1851 för att sedan utvidgas successivt under det kommande seklet. Kungshuset och Liberiet förslår inte längre, och 1882 invigs den nuvarande universitetshuvudbyggnaden. Biskopen får flytta till ett nytt biskopsresidens vid Vallgatan istället för att bo vid Domkyrkan. Istället blir tomten där biskopsresidenset låg Historiska museet vid sekelskiftet 1900.

Efter detta omvälvande århundrade innebar 1900-talet inte fullt lika dramatiska förändringar. 1911 invigdes ett bankpalats i fem våningar söder om Domkyrkan rakt ovanpå den medeltida gatan Lilla Kyrkogatan vilket på ett dramatiskt sätt avsnörpte förbindelsen mellan Lundagård och Stortorget, en gata som inte har lagts ut igen trots protesterna mot husets forlevnad (framförallt för att man inte längre kunde se Domkyrkan från söder, vilket man tidigare kunnat). 1980 stängdes Sandgatan som tidigare klyvt parken i två delar av för all fordonstrafik.

I parken hålls Lundakarnevalen vart fjärde år.