Koloman av Ungern

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koloman (cirka 10703 februari 1116) kung av Ungern och Kroatien 1097-1102, son till Géza I och en grekisk prinsessa, vars namn inte är känt. Koloman läste väldigt mycket och kallades därför Kálmán Könyves, som betyder ungefär Koloman den Vise (bokstavligen Koloman av böcker). Ladislaus, hans farbror, ville att Koloman skulle bli präst. Då Koloman inte ville göra som hans farbror sade så flyttade han till Polen med hjälp av Márk, Ugra och andra adelsmän.

Ladislaus insisterade på att Koloman skulle komma tillbaka och erbjöd honom till och med tronen. Den tron som tidigare varit bestämd för Kolomans yngre bror, Álmos.

Enligt historien så led Koloman av puckelrygg och hade talsvårigheter, men idag vet man inte om detta verkligen var sant. Man måste tänka på att i det medeltida Ungern så skulle en sådan kung inte ha blivit långlivad. Det är dock ett obestritt faktum att Koloman var mycket begåvad och beläst.

Innehåll

Regering

Lite senare bevisade Koloman att han var lämplig för tronen. Efter Ladislaus den heliges död den 29 juli 1095 blev han Ungerns kung. Först delade han sin makt med sin yngre bror, Álmos, som redan under Ladislaus blivit kung av Kroatien, men kroaterna reste sig mot honom. Koloman hjälpte till att slå ned upproret. Han jagade även bort normander från de dalmatiska kusterna.

Men snart måste Koloman gå tillbaka till hjärtat av landet, då de första korsfararna anlände till landet. Koloman ville säkerställa att de kunde passera i fred. Den 8 mars 1096 tillät Koloman riddarna under ledning av Gauthier Walter att genomkorsa landet, men deras resa blev inte alltigenom fredlig och comes (titeln i det medeltida Ungern) Géza tvingades att strida mot dem. Den andra vågen av korsfarare kom lite senare under ledning av Peter Achéry. De dödade 4000 ungrare, så Koloman tvingades slå dem, som han gjorde vid Nyitra och Mosonmagyaróvár. Koloman tillät inte fler korståg till Ungern.

När korsfararnas huvudstyrka ankom, under ledning av Gottfried Bouillon, måste de förhandla mycket, innan Koloman tillät dem att passera. I mitten av november 1096 lämnade denna armé landet i fred.

Koloman koncentrerade sig under de övriga åren av sin regering på att besegra grannfolken. 1097 nedgjorde han de sista kroatiska arméerna. Kroatien vann tillbaka sin fullständiga frihet först 1918.

Koloman ville forma ett starkt förbund med de napolska normanderna, så han äktade Buzilla, dotter till kung Roger. Álmos, Kolomans yngre bror, fann därvid att han förlorade sin makt, och han reste sig mot Koloman 1098. De ville strida vid Várkony, men adelsmännen Györk och Illye blidkade dem.

Därefter vände Koloman mot öster och han förde krig även mot Tjeckien 1099. Han angrep också Dalmatien och Zara, Trau och Spalato samt andra områden som kapitulerade för Koloman.

Koloman besökte även Jerusalem som pilgrim.

Med sin bror, Álmos, måste Koloman ändå strida mycket, så slutligen beslöt Koloman att blända Álmos och dennes son, Béla.

Kung Koloman anses som en av de största ungerska kungarna. Han redde upp förhållandet mellan Ungern och Transsylvanien, respektive Kroatien. Han införde titlarna ban (i Kroatien) och vajda (i Transsylvanien), som användes till moderna tider. Han färdigställde Stefan I:s kyrkosystem med tolv nya biskopsstolar i Nyitra län. Han införde också nya lagar; dödsstraffet användes därefter inte så ofta. Han tillät inte att biskoparna blev vasaller till påven. Koloman införde också en lag som innebar att äktenskap i Ungern endast kunde ingås i kyrkan, inför en präst.

En intressant detalj är att Koloman, tack vare sin beläsenhet, beordrade att "häxor" inte längre fick brännas. Detta förbud kvarstod under hela medeltiden.

Koloman dog den 3 februari 1116.


Barn

  1. Sofia
  2. Stefan II (1102-1131)
  3. Ladislaus (1101-1112)


Företrädare:
Ladislaus I
Kung av Ungern
10951116
Efterträdare:
Stefan II


Se även

Källor

Personliga verktyg