Ingeborg Eberth

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ingeborg Eberth och Ivar Kreuger vid ett besök på Baltiska utställningen i Malmö 1914. (Ivar Kreuger hade vid denna tid mustasch).

Jenny Ingeborg Hässler (gift Eberth 1917), född 10 november 1889, död 14 augusti 1977, var en svensk sjukgymnast, känd som Ivar Kreugers sambo under olika perioder i början på 1900-talet.

Hennes föräldrar var Adolf Otto Alfred Hässler, bokförläggare (d. 1929) och Jenny Charlotta Hässler, född Törnbom (d. 1937).

Ingeborg Eberth tog examen från Kjellbergs gymnastikinstitut i Stockholm 1912, och var sammanboende med Ivar Kreuger under olika perioder i början på 1900-talet, tidigast från cirka 1913. Ingeborg hade avsikten att ingå äktenskap med Kreuger och bilda familj men när dessa planer inte infriades beslöt hon sig för att bryta förhållandet. 1916 flyttade hon ner till Danmark och gifte sig den 24 september 1917 med en dansk ingenjör med efternamnet Eberth. 1919 fick de en dotter som döptes till Grete Eberth (1919-2002)[1].

Efter ett par år upplöstes dock detta äktenskap varvid hon flyttade tillbaka till Stockholm tillsammans med sin dotter och återupptog sitt förhållande med Ivar Kreuger. Kreuger höll henne då med en egen våning i Stockholm. Enligt hennes bok om tiden med Ivar Kreuger var hon i stort sett ekonomiskt oberoende av Kreuger genom att hon hade en egen inkomst genom sitt arbete som sjukgymnast och började arbeta som sådan direkt efter sin examen. Den bästa tiden i deras förhållande beskriver hon var under deras många resor till Paris och London som Ivar alltid kombinerade med olika affärsmöten samt speciellt de veckor de spenderade på somrarna ute på Ängsholmen som hon kallade "lycksalighetens ö".

Hon skriver vidare i sin bok om livet med Kreuger att "I själva verket hade Ivar Kreuger ingen håg eller fallenhet för att gifta sig. Han hade ett starkt behov av ensamhet och han kunde inte tåla band av något slag". Ingeborg behöll efternamnet Eberth efter sin skilsmässa, förmodligen beroende på att hennes dotter bar efternamnet Eberth. Förhållandet efter återföreningen varade fram till omkring 1928 varefter de enbart hade sporadiska kontakter, mestadels per telefon. Sista gången Ingeborg träffade Ivar var i november 1931, strax före han anträdde sin sista resa till Amerika där hon beskriver att Ivar uppträdde rastlöst och verkar uttröttad. Beskedet om att Ivar Krueger hade begått självmord i Paris 12 mars 1932 fick hon dagen efter via tidningarna. I Kreugers testamente[2] hade han avsatt 500 000 kr till Ingeborg, motsvarande i penningvärde 2007 cirka 14 miljoner kr, som dock aldrig utbetalades genom att Kreugers dödsbo försattes i konkurs i samband med Kreugerkraschen. Testamentet innehöll också ett årligt belopp på 7000 kr (motsvarande c:a 200 000 kr år 2007) per år till Ingeborgs mor Jenny Hässler som hade blivit änka 1929.

Referenser

Källor

  • Thunholm, Lars-Erik (1914-2006): Ivar Kreuger. Publicerad av T. Fischer & Co, 1995, sidan 322-323. ISBN 91-7054-757-2
  • Eberth, Ingeborg: Mitt samliv med Ivar Kreuger. Publicerad av Skandinaviska pressförlaget, 1932.

Fotnoter

  1. Grete Eberth, gift Mac Laury, arbetade som skådespelare. Gjorde sitt första framträdande på Dramaten i Stockholm 1 september 1938.
  2. Testamente daterat till den 16 april 1930.
Personliga verktyg