Information
Från Rilpedia
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
Information som ett begrepp bär olika betydelser, från vardagsanvändande till tekniska bestämningar. Generellt talat är begreppet information nära relaterat till andra begrepp som data, form, instruktion, kommunikation, kontroll, kunskap, mening, mönster, perception, restriktion, mental stimulans och representation.
Många talar om informationsåldern, informationssamhället och informationsteknologin där termen information används mer i betydelsen överföring av kunskap. Även om informationsvetenskap och datavetenskap ofta står under granskning, blir ordet "information" oftast använt utan ett noggrant övervägande av dess olika betydelser.
Ordagrant härstammar ordet från latinets informare vilket skulle ge betydelsen ”att ge form (åt)” eller ”utforma”.
Innehåll |
Vad är information?
Information är i teknisk bemärkelse detsamma som specificering, avgränsning, utpekning eller reducering av alternativ. I denna betydelse är den också mätbar som ett mått på reduktion av alternativ. Se vidare: Information (mått).
Frågan om vad information i vidare bemärkelse är har stötts och blötts inom biblioteks- och informationsvetenskapens område i många år, med otal böcker och artiklar skrivna, och något absolut svar har inte framkommit. Nedan följer några sätt på hur begreppet information i vidare mening vanligen tolkas.
Information som meddelande
Information som meddelande är förmodligen den mest spridda tolkningen av informationsbegreppet. Man skulle kunna se det som att information uppstår när någon får kännedom om någonting och att informationen i sig är en nödvändig, om än inte tillräcklig förutsättning för att uppnå en önskad kunskap. Man skulle då inte med automatik nå en djupare förståelse utan att man formulerar en kunskap baserat på mer än denna information. Denna syn är starkt sammankopplad med den etymologiska betydelsen (se nedan).
Som det är nu finns det en mängd förklaringar på vad som skall definieras som information, men Tom Wilson [1] redovisar: ”faktiska data, empiriskt avgjorda och förklarade som är presenterade i ett dokument eller muntligen överförda” (översatt). Wilson menar vidare att detta bara är en av flera nivåer som behovet av information kan studeras på. Även objekt såsom en kyrkobyggnad och företeelser såsom ett rituellt sammanhang är bärare av ett informationsmeddelande och därmed information. Wilsons artikel tar bland flera andra faktorer upp den fysiska miljön samt den sociokulturella miljön som något som påverkar både informationsbehov och beteende vid informationssökning. I den fysiska miljön i en offentlig lokal finns objekt som har möjlighet att förmedla information om det tas emot av mottagaren. Beteenden är exempel på den sociokulturella aspekten och detta kan förklaras närmare med ett exempel: Om en person kommer till en gudstjänstlokal han inte varit i tidigare och finner att människor där möter denne med glädje och intresse ger detta möjligen en bild av att församlingen tar hand om varandra och bryr sig om dem som är nya. En sådan, mer kontextuell, upplevelse kan då bidra till att personen skapar en positiv bild av församlingen och kanske om kristna i stort och information har således förmedlats i den interpersonella kontakten. Om församlingen sedan verkligen är omhändertagande eller inte är inte det avgörande här, men den kontextuella upplevelsen skapar denna första bild av församlingen. Mottagaren har i informationsbegreppet, oavsett om det gäller information från de fysiska eller sociokulturella miljöerna, olika dokument eller var den nu kommer från, en avgörande roll för huruvida kunskap alstras. Utan mottagarens tolkning och förståelse blir informationen oanvändbar.
Docenten i sociologi Peder Hård af Segerstad [2] har skrivit om kommunikation och dess olika beståndsdelar och förklarar kommunikationens funktioner med sex punkter. Fyra av punkterna (känsloutveckling och -styrning, relationsskapande, psykoterapi samt identitetsutveckling) sammanfattas med två viktiga substanser, nämligen känslor och värderingar, och dessa berör inte främst frågan om vad information är. De främsta två punkterna enligt Hård af Segerstads uppräkning är informationsöverföring och kunskapsutveckling och med detta berör han Wilsons tankar om att information utan ett omvandlande till kunskap på något sätt är obrukbar och kanske även bortkastad. Kommunikation kan i detta sammanhang ses som det som görs och delas gemensamt (lat. communis = gemensam) såsom erfarenheter, reflektioner och tankar. Det bör här påpekas att detta inte är enbart knutet till muntlig kommunikation, utan kommunikation sker så fort som något delas i någon slags gemensam form, exempelvis i formen av böcker, tavlor eller andra strukturer skapade av människor som kan ses som betydelsebärande. Information är sedan enligt författaren det som faktiskt utväxlas under kommunikationen. Kommunikation ser författaren som den sociala process som är nödvändig för att överföra informationen, där informationen i sin essens är en social artefakt, alltså en av människor konstgjord företeelse eller objekt. Hård af Segerstad är mycket tydlig i sin förklaring av begreppet information att det inte kan skiljas från begreppet kunskap, då de är delar av samma nödvändiga process. Han förklarar begreppet kortfattat med orden ”varje meningsbärande artefakt”, där meningsbärande är nyckelordet. Även den process där information är en livsviktig del är klar enligt författaren.
Kunskap hos bäraren → Information överförs → Informationen interagerar med mottagarens informationssystem → Ny information skapas → Kunskap hos mottagaren
Modellen är grundad i egna studier av Hård af Segerstad samt på Wilbur Schramms kommunikationsmodell från 1961, en modell som är något mer kortfattad i beskrivandet av förhållandet bärare till mottagare, men som i gengäld beskriver en tvåvägskommunikation, något som inte är det centrala för denna artikel och som därmed inte vidare berörs. Hård af Segerstads modell innehåller en stark betoning på förståelseprocessen och att mottagarens sedan barnsben upparbetade informationssystem är den viktiga delen i att förstå den information som överförs. Det här är en mycket kort sammanfattning av Hård af Segerstads tankar om informationsöverföringens dilemman i samband med kommunikation.
Michael Buckland [3] menar som förklarats tidigare att begreppet information kan uppfattas och användas på olika sätt och att en studie av begreppet snabbt leder till svårigheter att nå en samsyn. Buckland väljer att angripa detta problem med ett praktiskt synsätt och väljer att se på information som var för sig process, kunskap och ting (information-as-process, information-as-knowledge och information-as-thing) som delar upp informationsbegreppets användningsområde inom biblioteks- och informationsvetenskap. Han menar vidare att information och de olika informationssystem som information såväl som alla personer ingår i, är djupt rotat i den sociala miljön. Här berörs alltså den sociala kontexten men han fokuserar enbart på informationssystem däri människan är en del och går därför inte in i möjliga informationssystem inkluderande såväl ickemänskliga arter som tekniska processer där människan inte är en aktiv del. Märk väl att han inte därmed utesluter möjligheten att dessa faktiskt kan ses som informationssystem, utan han markerar enbart de naturliga begränsningarna i hans bok.
Information som mönster
Information uppfattas ibland som all sorts representerat mönster. Denna uppfattning av begreppet tar inte på sig att garantera tillförlitlighet, men separerar objektet och dess representation, såväl som inbegripandet av en person kapabel att förstå detta förhållande. Denna uppfattning kräver alltså ett medvetet sinne som tolkar och bearbetar materialet.
Information är inte synonymt med data
Orden information och data används ofta som synonymer i många sammanhang, vilket kan leda till förvirring. De är dock inte synonymer. Se vidare: Data.
Data definieras oftas som rena fakta medan information är bearbetade data. En annan betydelse är att information är de saker vi vet och att data är representationen av denna information. Som ett exempel kan vi tänka på en bekants barns ålder, som är fyra. Normalt representerar vi detta med arabiska siffror (4), men vi skulle också kunna använda romerska siffror (IV), streckmarkeringar (||||) eller annat uttryckssätt som vi enas om. Informationen i sig har inte ändrats i något av dessa förhållanden, även om datan (4, IV, ||||, etc) har gjort det. Sättet att representera på som vi enas om anger hur informationen ska kodas till data och, omvänt, hur data ska tolkas till information.
En viktig konsekvens av denna betydelse är att information har mening (kan informera) medan data inte har det. Datorer arbetar med data (representationer) och inte information (mening). Att programmera innebär bl a att välja representationssätt.
Exempel på information som skapas av datorer
Idag kan datorer användas för att lösa oerhört svåra tekniska problem, vars svårighetsgrad kan överstiga människans mentala förmåga. Ett exempel kan vara en algoritm som löser handelsresandeproblemet på ett tillfredsställande sätt med hjälp av simulerad evolution (simulated evolution, se också genetisk algoritm, en:Simulated anealing. D v s, datorn skapar information genom cyklisk repetition av slumpvariation och urval. Informationen har en mening såtillvida att människan kan skapa effektivare telefoner, bilar eller kraftstationer med hjälp av informationen.
Se även
Referenser
- ↑ Wilson, Tom D. (1981). On user studies and information needs. Ur Journal of Documentation, vol.37(1981): nr 1, s.3-15. Sheffield: The University.
- ↑ Hård af Segerstad, Peder (2002). Kommunikation och information : en bok om människans förmåga att tala tänka och förstå. Uppsala: Uppsala Publishing House.
- ↑ Buckland, Michael (1991). Information and information systems. New York: Greenwood Press.
- Shannon,C.E. A Mathematical Theory of Communication, Bell Syst. Techn. J., Vol. 27, pp 379-423, (Part I), 1948.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Information
