Horsstensleden
Från Rilpedia
 |
Denna artikel behandlar ett pågående skeende. Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt. |
Horsstensleden[1] är en eventuell framtida farled genom Stockholms skärgård in till Stockholms hamn, planerad av Sjöfartsverket och Stockholms Hamnar.
Ledens syfte är att förkorta seglingstiden för de största kryssningsfartygen som är för stora för Sandhamnsleden och idag är hänvisade till Furusundsleden för passage in till Stockholm och därmed stimulera stadens besöksnäring.
Planerna har rönt stark kritik från bland annat lokala politiker och Skärgårdsmiljöföreningen baserat på att en känslig och värdefull skärgårdsnatur kommer att förloras då leden går förbi riksintresset Horssten, såväl som de miljöproblem som de stora fartygen även innebär vid hamn i Stockholm.[2] Akternativet till Horsstensleden är flytta huvudhamnen för Stockholm utanför den inre skärgården till exempelvis Nynäshamn vilket har diskuterats i samband med en översikt av hur Stockholm i framtiden ska försörjas med olja och bränsle där önskemålet är få bort alla miljöfarliga fartygsfrakter från den trängre delen av Stockholms skärgård.[3]
Innehåll |
Anläggningsteknik
Den anläggningsteknik man avser att använda för Horsstensleden är att med konventionell spränghålsborrning uppifrån borrplattformar avlägsna vissa bergklackar på havsbotten. Sprängmassorna beräknas uppgå till totalt 170 000 ton avlägsnat berg.
Spränghålsborrning från borrplattformar ner i berggrunden på havsbotten är en väl etablerad teknik som använts sen tidigt 1900-tal för speciellt fördjupning av hamnar och viktiga infartsleder för att kunna ta in större fartygstonnage och för att reducera risken för grundstötning i trånga farleder som kan få förödande skador på havsmiljön då fartygen har miljöfarlig last.
Vid rimliga vattendjup i storleksordningen 20-25 m används oftats flytande plattformar som är försedda med i vertikal led förskjutbara stödben som körs ner till havsbotten. Plattformen lyfts upp så högt ur vattnet att aktuell våghöjd inte kan rubba plattformens och borrsträngens läge under borrningen. Den enda skillnaden mot spränghålsborrning på fastlandet i exempelvis dagbrott är vattnet mellan havsbotten och plattformen. Vattendjupet motsvarar den förlängning av borrsträngen som måste införas och utgörs av ett antal ihopskarvade borrrör. Bergbottnen sprängs sönder i sektioner till ett noga kontrollerat djup och fragmentering, med ett minimum av sprängmedel, varefter den krossade stenen muddras upp i stora mudderfartyg med öppningsbar botten och tippas vanligtvis ute i havet på större djup genom att fartyget körs ut till anvisad plats, där bottenluckorna öppnas. Sprängmassorna kan även användas som stenfyllnadsmassor på land och fraktas i detta fall in till närmaste större kajplats för omlastning på lastbil.
Biologisk påverkan
Den biologiska påverkan på vattenmiljön vid sprängning på havsbotten hänför sig främst till kväveläckaget från sprängämnet som är oundvikligt i sammanhanget. De tippade sprängmassorna kan ofta fungera som skyddade platser för olika typ av djupgående fiskar och kräftdjur vid i övrigt släta bottenformationer, som jämnats ut under flera tusen år av orörd sedimentering, genom de många håligheter som bildas när stenmassor tippas inom ett koncentrerat område.
Se även
Referenser
Fotnoter
- ↑ Stavning Horssten enligt svenskt sjökort Rödlöga-Svenska Högarna, kort nr. 613 SW.
- ↑ svd.se
- ↑ Stockholmsregionens framtida oljeförsörjning - Slutrapport, Transek, 2006. (3,8 Mbyte, 108 sidor), PDF-fil.
Webbkällor
- Hotsstensledens dragning på gällande sjökort utarbetad av Hydrographica AB.
- Miljökonsekvensbeskrivning för Horsstensleden från Sjöfartsverket och Stockholms Hamnar, version från januari 2008
- Naturskyddsföreningens remissvar, Horsstensleden.
- Skärgårdsmiljöföreningens yttrande om Horsstensleden.
- Företaget RockFall, som utför undervattensborrning, sprängning och muddring.
Denna artikel om en plats i Stockholms län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
