Hållbar utveckling
Från Rilpedia
Hållbar utveckling (en. sustainable development) ett begrepp som introducerades av Lester Brown (ca 1981). Begreppet kom på den globala arenan i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten. Den definierar hållbar utveckling som en utveckling som "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Detta kan också förklaras med att målet är att förbättra levnadsstandarden för oss människor samtidigt som man ska se till att kommande generationer ska få chansen att ha det lika bra.
I dagligt tal används ofta termen hållbarhet (en. sustainability) för att beskriva hållbar utveckling.
Hållbar utveckling består av tre delar:
- Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de ”klarar av”.
- Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
- Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.[1]
För att uppnå hållbarhet ska fyra systemvillkor uppfyllas (enl. den definition som stiftelsen Det Naturliga Steget utarbetat)
- Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen.
- Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen.
- Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder.
- Inte hindra människor att tillgodose sina behov.
Enligt FN och EU ska alla länder ha en strategi för hållbar utveckling. EU har också uppmanat alla länder att ha ett råd för hållbar utveckling.[källa behövs] I Sverige var det Hållbarhetsrådet som var det rådet, det lades ner 2007.[2] Regeringen har dock inrättat en kommission för hållbar utveckling.
Ett exempel på ett försök att tillämpa principerna för hållbarhet i verkliga livet är Hammarby Sjöstad som är uppbyggt enligt principerna för "Sustainable City". Projektet bygger på att invånarna i området producerar hälften av den energi de behöver, genom att ta tillvara på energin i avfallet.
Definitionen av hållbarhet är föremål för diskussion. Man pratar om två sorters hållbarhet: svag och stark. Stark hållbarhet innebär att samhället inte tär på naturresurserna, medan de som förordar svag hållbarhet nöjer sig med att samhällets totala kapital inte minskar. Svag Hållbarhet mäts genom att samhällets kapital delas upp på realkapital (Kr), naturkapital (Kn), human-kapital (Kh) och socialt kapital (Km). Samhällets totala kapital är K = Kr + Kn + Kh + Km och så länge K inte minskar är utvecklingen hållbar. Vid stark hållbarhet kan naturkapital och annat kapital inte räknas mot varandra på samma sätt, och man pratar om ett nödvändigt ”kritiskt naturkapital”.
Fotnoter
- ↑ Per Jacobsson. ”Mot ett hållbart samhälle”. Kungliga Tekniska högskolan. http://www.kth.se/hallbar.
- ↑ Hellgren, Jenny (2008-08-20). ”2007: Regeringen avvecklar Hållbarhetsrådet”. Boverket. http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=3858&epslanguage=SV. Läst 2008-10-21.
