Från Rilpedia

Global warming potential (GWP) är ett mått framtaget av IPCC som beskriver hur mycket en massenhet av en given växthusgas uppskattas påverka den globala uppvärmingen. Skalan är relativ och jämför den aktuella gasen med samma massa koldioxid.

GWP beror av följande faktorer:

• Absorptionen av infraröd strålning hos den givna gasen.
• Var gasens absorberande våglängder återfinns i spektrat.
• Gasens livslängd i atmosfären.

Gaser med hög absorption av infraröd strålning, och lång livslängd i atmosfären får höga värden på GWP. Vilka absorberande våglängder gasen har kan påverka GWP i olika utsträckning. En gas som absorberar frekvenser som atmosfären naturligt absorberar i hög grad får låga värden, medan en som absorberar där atmosfären är transparent får höga värden på GWP.

I Kyotoprotokollet fastställdes^[1] att GWP-värden som beräknats i IPCC Second Assessment Report ska användas för att räkna om växthusgaser till CO₂-ekvivalenter.

GWP-värdet hos en gas beror på vilken tidsrymd som används vid beräkningarna. En gas som snabbt försvinner från atmosfären kan ha en stor påverkan under en kort tid, men om den betraktas över en tid som är längre än uppehållstiden i atmosfären så minskar påverkan (jämför metan i tabellen nedan).

GWP -värden och livslängder från 2007[2] (Värden från 2001[3] inom parentes)	Uppehållstid i atmosfären (år)	GWP-tidshorisont
		20 år	100 år	500 år
Metan	12         (12)	72         (62)	25         (23)	7,6       (7)
Kväveoxid	114       (114)	289       (275)	298       (296)	153       (156)
HFC-23 (hydrofluorocarbon)	270       (260)	12 000   (9 400)	14 800   (12 000)	12 200   (10 000)
HFC-134a (hydrofluorocarbon)	14         (13,8)	3 830     (3 300)	1 430     (1 300)	435       (400)
Svavelhexafluorid	3200     (3 200)	16 300   (15 100)	22 800   (22 200)	32 600   (32 400)

Referenser

1. ↑ ”FCCC/CP/1997/7/Add.1”. http://unfccc.int/resource/docs/cop3/07a01.pdf#page=31. Läst 2 april 2009. 
2. ↑ ”IPCC AR4”. http://ipcc-wg1.ucar.edu/wg1/Report/AR4WG1_Print_Ch02.pdf. Läst 2 april 2009. 
3. ↑ ”IPCC TAR”. http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/248.htm. Läst 2 april 2009. 

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.