Exergi

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Inom fysik är exergi den totala mängden potentiellt arbete i ett system i en viss omgivning; betecknar energikvaliteten. Exergi förväxlas ofta med energi. Exergi är arbete, det vill säga ordnad rörelse, eller förmåga till arbete. Energi däremot är rörelse eller förmåga till rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.

Exergi relateras i fysiken till termodynamikens andra lag och arbeten av Sadi Carnot från 1824 och Willard Gibbs från 1873. Ordet exergi myntades av Zoran Rant 1953 från de grekiska orden ex (yttre) och ergon (arbete).

Exergi uppträder i fysiken som energi, materia och information och är av principiell betydelse för förståelsen av verkligheten. Ett universum av energi i fullständig jämvikt skulle inte ha någon exergi, ingen kontrast, inga skillnader, inga mönster och inga strukturer. "Tid" förlorar sin mening eftersom ingenting kan förändras. Med strukturer kommer exergi, och med strukturer i samverkan kommer exergiöverföring och förändring.

Energin bevaras alltid. Om exergin bevaras skulle varje förändring ske utan förluster och vara fullständigt omvändbar, dvs reversibel. Tiden skulle sakna riktning och mening. Förändringar måste ske med exergiförluster och under begränsad tid, dvs vara icke omvändbara, för att ge tiden riktning och mening.

+---------------------+
|                     |
|  ____________       |
|  |          |       |
|  | System A |       |
|  |    T     |       |
|  |__________|       |
|                     |
|     System A0       |
|        T0           |
+---------------------+

Figur 1. Jämviktssystem A i sin omgivning A0.


Den exergi EW som motsvarar en värmemängd Q, tillgänglig vid temperaturen T i en omgivning med temperaturen T0 är

E_{W} = \frac{T-T_{0}}{T}Q = q\cdot Q

där systemet är utritade i figur 1 och temperaturen mäts i kelvin (K). Q är värmen som utbyts mellan systemet (joule).

Den dimensionlösa kvalitetsfaktorn q definieras som

q=\frac{T - T_{0}}{T}

och finns tabulerad för några energiformer i tabell 1.

Tabell 1. Kvalitetsfaktorn för olika energiformer i en standardomgivning av rumstemperatur.

Energikälla Kvalitetsfaktor
mekanisk energi 1,00>
elektrisk energi 1,00
kärnbränsle 0,95
solstrålning 0,93
kemiska bränslen omkring 1
termisk energi och värmestrålning vid 300 °C* 0,49
termisk energi och värmestrålning vid 100 °C* 0,21
termisk energi och värmestrålning vid 40 °C* 0,06
termisk energi och värmestrålning vid 20 °C* 0,00

*Med en omgivningstemperatur på 20 °C (293 K)


Energikvalitet med faktor 1,0 (exempelvis elenergi) innebär i praktiken att energikvaliteten är oändlig och att man kan skicka iväg oljetankers och skyskrapor till Venus med den typen av energi. Vi använder den till att värma upp hus med idag.

Energikvalitet med faktor 0,2 ungefär kommer ut från baksidan av en frysbox eller ur en värmepump (en frysbox är ju en värmepump) och lämpar sig oerhört väl till uppvärmning av hus. Om man värmde upp hus med den energikvaliteten skulle energiförbrukningen minskas. Värt att tänka på är att en marginell förändring av elproduktionen regleras med kolkraft i vårt energisystem. Det går åt mer än 2.5 kWh kol (primärenergi) för att producera 1kWh el. För att kunna jämföra t.ex. fjärrvärme med värmepumpar måste man således ta hänsyn till primärenergiförbrukningen.

Källor

Se även

Personliga verktyg