Excertitieinstitutionen
Från Rilpedia
Excertitieinstitutionen eller excertitiestaten inrättades i mitten av 1600-talet vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid universitetet i Åbo. Excertitier var den sammanfattande beteckningen på adelsövningarna och innefattade även en språkmästare, som skulle öva de unga männen att konversera på franska, italienska och spanska, vidare en fäktmästare, en ridmästare, en ritmästare, en dansmästare samt en musikdirektör.
Drottning Kristina var en varm förespråkare av projektet. Excertitiestaten ansågs som nödvändig, då den svenska stormakten behövde civila och militära ämbetsmän, och excertitierna uppfattades som viktiga och eftertraktade färdigheter. Lektionerna var öppna även för ofrälse och uppgifter i memoarer och andra källor tyder på att såväl ridning, fäktning som dans var populärt och lockade många studenter.
Dansmästartjänsten vid Uppsala universitet inrättades 1638 och vid Lunds universitet 1668, samma år som universitetet invigdes. Universitetets dansmästare var också skyldiga att undervisa allmänheten gratis två gånger i veckan, och de förväntades ge danslektioner i professorernas familjer. Utöver den pedagogiska uppgiften fick ritmästaren göra illustrationer i vissa ämnen som medicin och botanik samt utföra dekorativa uppgifter i universitetets lokaler. Excertitieinstitutionen avvecklades successivt i mitten av 1800-talet både i Uppsala och Lund. Språkmästartjänsterna omvandlades till adjunktstjänster och den konstnärliga och idrottsliga verksamheten flyttade till andra utbildningsplatser. I Lund lever emellertid kvar såväl tjänsten som akademiritmästare som akademifäktmästare, den senare uppehålls för närvarande av den svenske värjfäktaren och guldmedaljören Rolf Edling.
