Etnopluralism
Från Rilpedia
Etnopluralism är ett begrepp som används inom nationalistiska kretsar. Det råder dock delade meningar om vad den termen innefattar, men ofta uttolkat som att ingen ras eller etnisk grupp är mer värdefull än någon annan, men att de måste leva åtskilda för att undvika påstått negativa konsekvenser av genetisk och kulturell sammanblandning. Den etniska gruppen anses ha kollektiva rättigheter, vilket främst handlar om rätten till överlevnad, och rätten till en egen nationalstat.
Ledande tänkare är bl.a. fransmannen Alain de Benoist och amerikanen Richard McCulloch.
Etnopluralismen fick sin främsta ideologiska utformning i McCullochs bok The Racial Compact [1], som gavs ut 1994. McCulloch beskriver en situation där mänsklighetens olika raser sakta håller på att blandas samman, där han menar att den mänskliga mångfalden på lång sikt är hotad. Den första ras som författaren hävdar kommer att dö ut är den nordeuropeiska, som i hans tidigare böcker beskrivits som kärnan i den västerländska civilisationen. I The Racial Compact föreslår han att teorin om mänskliga rättigheter också skall överföras till raser för att mångfalden skall kunna bevaras. McCulloch avslutar sin bok med att föreslå en delning av USA, för att varje ras där skall få en egen nationalstat.
McCulloch själv använde dock aldrig begreppet etnopluralism, utan kallade rasligt och etniskt rättighetstänkande för "moralisk rasism", eller bara "rasligt bevarande". Begreppet etnopluralism växte istället fram i Europa där etnicitet var ett mer verkligt begrepp än ras för många läsare.
I Sverige har Nationaldemokraterna tagit till sig de etnopluralistiska idéerna och infogat dem i sina stadgar.
En del nationalsocialistiska grupper har i sin tur tagit avstånd från etnopluralismen, med argumentet att etnopluralism i grunden är en egalitär lära, som förnekar den ariska rasens överlägsenhet. Andra hävdar att etnomonoism och etnopluralism är i grunden separata företeelser som inte är diametralt motsatta.
