Från Rilpedia

Ethelred II den rådville

Ethelred II porträtterad i Abingdonkrönikorna
Ordningstal:	15:e
Regeringstid:	18 mars 978 - 25 december 1013 och 2 februari 1014 - 23 april 1016
Företrädare:	Edvard Martyren
Födelseår:	968
Födelseplats:	Wessex
Drottningar:	Ælfgifu och Emma
Begravningsplats:	Old Saint Paul's Cathedral
Dödsdatum:	23 april 1016
Föräldrar:	Edgar och Elfrida

Ethelred II (Æþelred), född cirka 968, död 23 april 1016, känd som "den villrådige", var kung av England 978 - 1013 och 1014-1016.

Enligt William av Malmesbury bajsade Ethelred i dopfunten som barn^[1], vilket gjorde att Dunstan av Canterbury förutspådde att den engelska monarkin skulle besegras under Ethelreds regeringstid. Denna historia är dock med största sannolikhet bara påhittad.^{[källa behövs]}

Ethelred tillträdde tronen i tioårsåldern efter faderns, kung Edgars död och det följande mordet på halvbrodern Edvard Martyren. Den engelska formen på tillnamnet Den rådville är The Unready, ett ord som idag betyder den som inte är redo, men som på gammalengelska betyder den som saknar råd, vilket är en ordlek på namnet Ethelred som betyder den som har ett gott råd.

Ethelred fick åtminstone sexton barn från två äktenskap. Hans första äktenskap var med Ælfgifu, dotter till Thored, ålderman av Northumbria och det andra, från 1002, med Emma av Normandie, som skulle bli gammelfaster till Vilhelm Erövraren som senare skulle använda detta släktskap för sitt tronanspråk.

England hade upplevt en lång fredsperiod efter återerövringen av Danelagen under första delen av 900-talet. Ethelred stod dock 991 inför den största vikingaflotta sedan Guthrums "sommararmé" ett århundrade tidigare. Flottan leddes av Olaf Tryggvasson. Efter nederlag i slaget vid Maldon lyckades Ethelred nå en överenskommelse med Olaf som återvände till Norge och därmed hade han köpt sig tid, men det kom flera vikingaräder. Han lyckades att hålla dem borta, men i många fall blev han tvungen att göra så som sina föregångare och köpa sig fri, något som kom att kallas danegäld.

Ethelred beordrade en massaker på danskarna som var bosatta i England 13 november 1002, vilket ledde till att Sven Tveskägg inledde en serie fälttåg för att erövra England, något han lyckades med. Dock dog han endast fem veckor efter sin seger.

Ethelred flydde till Normandie 1013 för att söka skydd hos sin svågers son Robert av Normandie då Sven Tveskägg erövrade England. Han kunde dock återkomma till England och dess tron i februari 1014 efter Sven Tveskäggs död. Ethelred dog 23 april 1016 i London där han begravdes. Han efterträddes av sin son Edmund II av England.

Trots den stadiga strömmen av vikingaattacker var inte Ethelreds regeringstid den katastrof som en del senare krönikörer beskriver den som, om man ser till hela bilden. Ethelred reformerade det anglosaxiska Englands styrelseform och stod bland annat för sheriffämbetet. (egentligen shire-reeve). Myntens kvalitet, som alltid är en god indikator på rådande ekonomiska förhållanden, är mycket god under hela hans regeringstid.

Källor

1. ↑ William of Malmesbury: "Chronicle of the Kings of England", sidan 166. H. G. Bohn, 1904. Övers. J. Sharpe.

Företrädare: Edvard	Kung av England 978–1013	Efterträdare: Sven Tveskägg
Företrädare: Sven Tveskägg	Kung av England 1014–1016	Efterträdare: Edmund II