Borzoi

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Borzoi
Borzoi 600.jpg
Alternativa namn
Rysk vinthund
Psovi Barsaja
Vanliga smeknamn
Ryss
Ursprungsland
Ryssland
Rasgrupp
SKK: Vinthundar
FCI: Grupp
Rasstandard (extern länk)
[1]
Övrigt
Övrigt

Den ryska vinthunden sägs ha kommit till Ryssland med Djingis Khan och kallas idag allmänt för Borzoi, eller, i Ryssland, Psovi Barsaja.

Under alla förhållanden korsades denna vinthund med robusta ryska herdehundar och användes huvudsakligen för att hålla vargar borta, något som den lyckades med så effektivt, att man började avla den enbart för jaktvarg. Jägarna var beridna, och man drev vargen med foxhounds tills man befann sig inom synavstånd. Då släpptes en "svora" (tre borzoier), vilka sprang ikapp vargen, och fixerade den med ett grepp kring nacken, varpå jägaren, som ridit fram under tiden, hoppade av sin häst och dödade vargen med kniv.[källa behövs]De allra dådkraftigaste borzoierna kunde på egen hand döda en varg.

Under lång tid var det omöjligt att köpa en borzoi, den kunde bara skänkas som gåva från någon inom ryska tsarfamiljen.[källa behövs] Mest känd för borzoiaveln var kanske storfursten Nikolaj Nikolajevitj av Ryssland, som avlade hundratals borzoier på sin kennel Perchino, vilka användes till jaktvarg.

Det kan konstateras att detta är en modig och dådkraftig hund. Dess miljö är de fria vidderna och farten och den kan tävla med greyhounds i snabbhet. Den är en mycket kärvänlig hund, som kan överraska sin ägare med sin klokhet.

En borzoi finner oftast föga intresse i att exempelvis hämta en slängd pinne, men tycker det är kul att "jaga" pinnen när man kastar den. Det är också välkänt att många borzoier kan öppna och länsa kylskåp om de får tillfälle. Dess jaktinstinkter är dock fortfarande intakta. När den får syn på en hare, grannens katt eller ett rådjur kan den lätt ta upp jakten och försvinna in i skogen.

Dagens borzoi är väl anpassad till det moderna samhället och dess främsta uppgift är numera att vara en familjemedlem och fungerar utmärkt som sällskapshund.

Dess päls är, i motsats till vad man skulle kunna tro, ganska lättskött. Lång och mjuk som silke, är den mycket motståndskraftig, och sand och lera löses snabbt upp.

Personliga verktyg