Från Rilpedia

Bo Högberg, Bosse Reine Högberg, född 18 december 1938 i Mollösund, sedan sex års ålder uppvuxen i Majorna i Göteborg, död 8 november 2005, svensk boxare.

Högberg blev 1956, redan som 17-åring, svensk mästare i lättvikt. Han inledde sin proffskarriär 15 april 1962 på Johanneshovs Isstadion där han segrade över Chris Kok. På nyårsdagen 1966 blev Högberg europamästare i lätt mellanvikt då han besegrade italienaren Bruno Visintin men redan 11 februari samma år förlorade han titeln till fransmannen Yolande Leveque som slog av Bosses käke redan i första ronden. Trots skadan fortsatte de att boxas ytterligare 14 ronder. Högberg avslutade sin boxningskarriär 1968. I ringen gjorde sig Bosse Högberg känd som en viljestark slugger. 1966 förlorade han en stenhård match mot italienaren Sandro Mazzinghi, rankad tvåa i världen. 1968 förlorade han också mot engelske Harold Richardson och bestämde sig därefter för att lägga av. Kort därefter dömdes han till åtta månaders fängelse.

Under sin sin karriär som proffsboxare (1962-1973) gick Bosse Högerbg 43 matcher varav 35 vunna (25 på knock out), 1 oavgjord och 6 förlorade. Som amatör tog Högberg 2 SM och deltog i 7 landskamper

Han var gift med Birgit Johnsson på 1950-talet och de hade en son, Freddy, som avled vid 29 års ålder. Bosse var 1966-1970 gift med sångerskan Anita Lindblom. Med Liz Öberg var han gift 1976-1984 samt från 1989, med henne har han dottern Louise, född 1978.

"Kontringen" heter en dokumentärroman om Högberg. Den är skriven av Lars Hesslind och utkom 1979 på Författarförlaget. Även en dokumentärfilm gjordes om Bosse Högbergs liv: "en film om kärlek, sjukdom och feta smällar". Den gjordes av Tom Ahlands och sändes på SVT i oktober 2005.

Bosse Högberg själv medverkade även i filmen lyftet, från 1978, där han spelar knarklangaren "Sandgren" inne på ett fängelse.