Från Rilpedia

Ballast är det lager av makadam som järnvägsslipers vilar i.

Innehåll 1 Funktioner 2 Uppbyggnad 3 Se även 4 Externa länkar

Funktioner

Makadamballasten ska bära spåret och säkra dess läng och sidostabilitet och måste därför:

• Ge stort motstånd mot vertikaltryck.
• Ge strot motstånd mot horisontaltryck.
• Vara elastisk.
• Vara beständig mot mekanisk nötning.

Elasticiteten är en förutsättning för lastspridning mellan sliprarna.

Underballastens funktioner är:

• Att fördela trycket från sliprarna
• Att dränera vatten så spårbädden skyddas.
• Att förhindra finpartiklar från terassen att vandra upp i ballasten.
• Att skydda terassen från erosion.

Ballastens uppgift är att fördela de krafter som överförs av trafik utan att förstöras samt se till att fördela belastningar så att inte ban underbyggnaden sviktar. Ballasten ska ge sliprarna ett fast och stabilt läge, både i höjd och sidled så att ett gott spårläge kan bibehållas. Ballasten ska också ge en god dräneringsförmåga eftersom att en för hög vattennivå i ballasten kan ge upphov till problem tex. uppfrysningar och erosion. Ballasten ska även hålla en god ventilation så att rälerna inte blir för varma som kan ge upphov till solkurvor.

Uppbyggnad

Ballastlagret (i färdigt skick cirka 7 dm tjockt) vilar på den så kallade banunderbyggnaden, som vid moderna banor består av ett knappt 1 meter tjockt lager underballast (fjädrande, icke tjälskjutande lager av berg- eller jordmassor). Vid dålig bärighet kan stabilisering (pålning, kalkstabilisering och t o m betongdäck etc) bli nödvändigt, vilket dock är dyrt.

Vid nybygge läggs först ett cirka 4 dm tjockt makadamlager ut ovanpå underballasten. Höjden motsvarar -50 cm rälsöverkant ("rök") och ballasten är justerad och komprimerad (vibrerad) till en jämn, horisontell yta för sliprarna. När sliprarna lagts ut och rälsen befästs så fylls ytterligare makadam på, med råge. Sedan justeras rälsens läge genom att en spårriktmaskin håller räls och slipers i exakt höjd- och sidläge, varfter makadamen packas hårt i området under rälerna samt området utanför slipersändarna. Slutligen erhåller ballasten en jämn profil genom att en ballastplog med sop justerar ytan. Det är viktigt att sliprarnas ovansida, rälsbefästningarna samt rälerna är frigjorda från ballast så att dessa kan inspekteras visuellt.

Vid utbyte av räls och/eller slipers (det förra kallat rälsbyte, kombinationen spårbyte och det senare slipersbyte) brukar den gamla makadamen siktas genom att ett kedjeverk skyfflar upp allt material på ett skakbord (sikt) varefter det grova materialet återförs till spåret. Arbetet utförs av en ballastreningsmaskin och vid tjälskott brukar man även passa på att lägga in Styrofoam (cellplast) under spåret.

Tidigare utgjordes ballasten av sand eller grus. Detta gav sämre stadga ("kullager-effekt") och krävde bekämpning av ogräset (tyvärr med livsfarliga kemikalier).

Inne på bangårdar, där personal kan befinna sig på spårområdet, används ofta finare makadam än ute på linjen (mindre snubbelrisk).

Se även

• Järnvägsspår

Externa länkar

• Packning av makadam film från Youtube