August Wilhelm Iffland

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fil:A W Iffland.jpg
August Wilhelm Iffland.

August Wilhelm Iffland, född 19 april 1759 i Hannover, avliden 22 september 1814 i Berlin, tysk skådespelare och dramatiker,

Iffland var bestämd att bli präst, men rymde hemifrån 1777, för att få ägna sig åt skådespelarkonsten, fick anställning i Gotha, där skådespelaren Ekhof och skalden Gotter övade inflytande på honom. Efter Ekhofs död kallades han till Mannheim 1779, utnämndes 1796 till direktör för teatern i Berlin, där han gjorde sig känd som utmärkt skådespelare och teaterledare. Han har särskilt den förtjänsten att ha uppfört Schillers stycken. Som ett erkännande av hans förtjänster om Berlinscenens höjning utnämndes han 1811 till kunglig skådespelsdirektör.

Ifflands många uppsatser rörande skådespelarkonsten och teatern är Fragmente über Menschendarstellung (1785), Theorie der Schauspielkunst (2 bd, 1815) och Almanack für Theater und Theaterfreunde (5 bd, 1806-11).

Iffland har betydelse även som dramatiker; han skrev teaterstycken, vilka vann mycket bifall över hela Tyskland. Han tecknade i dem medelklassens liv och ville därjämte, som han visade redan i ett av sina första stycken, Albert von Thurneisen (1781), dels begagna teatern som en uppfostringsanstalt för själ och hjärta, dels visa, att den sanna lyckan trivs bäst i mera inskränkta levnadsförhållanden. Slutligen visade han även stark böjelse att främst tänkapå den teatraliska framställningen och jagade efter effektrika, rörande scener, en böjelse, som senare tilltog. De goda sidorna i hans dramer består i teckningen av de olika klassernas liv, utförd med stor sanning, samt i förmågan att skildra karaktärer, ehuru kretsen för hans ämnen är inskränkt. Lyckligast är han i att framställa husliga idyller, men han har på samma gång haft ett ödesdigert inflytande på Tysklands dramatik genom vardagligheten i ämnen och teckning, utan egentlig inre halt och djup.

Iffland var mycket produktiv; bäst är hans äldre stycken, såsom Der Verbrechen aus Ehrsucht (1784), Die Mündel (samma år; "De omyndige", 1814), Die Jäger (1785) och Die Hagestolzen (1791); samlingar är Dramatische Werke (16 bd, 1798-1802, med självbiografi) och Neue dramatische werke (2 bd, 1807-09), urval ha offentliggjorts 1827-28 (11 bd) och 1840 (10 bd; 2:a uppl. 1860). Se arbeten om L af Funck (1838), Duncker (1859), Genée (1896), Stieler (1898) och Lampe (1899).


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Iffland, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg