Ales stenar
Från Rilpedia
Ales stenar eller Ale stenar är en skeppssättning vid byn Kåseberga på Österlen vid Skånes sydkust. Den består av 59 kvartssandstenar, som vardera väger ungefär 5 ton. Hela skeppssättningen är ungefär 67 meter lång och 19 meter bred. Den är belägen 42 meter över havet på Kåsehuvud, med en magnifik utsikt över den branta kusten och Bornholm.
Ales stenar uppfördes under tidiga vendeltiden omkring 600 e.Kr. Denna uppfattning bygger på kol-14-dateringar av kol och andra organiska rester framgrävda kring och i skeppet, bl.a. under några av stenarna.
Området har varit bebott länge. En kol-14-datering visade en stensatt eldstad utgrävd just utanför den nordvästra stävstenen var 5300-5600 år gammal.
Funktionen hos järnålderns skeppssättningar är något oklar då man inte alltid finner spår av några särskilda aktiviteter när man gräver ut dem. Men ofta rör det sig om brandgravar med en urna full av brända ben begravd någonstans inom stenkretsen. I fallet Ales stenar har anläggningen dels inte blivit totalutgrävd, dels blivit hårdhänt restaurerad med bulldozer på 1950-talet. Därför är det är möjligt att man aldrig kommer att få klarhet i den saken.
Ales stenar undersöktes med georadar 2006. Vid undersökningarna hittades spår efter en mindre skeppssättning placerad utanför den stora bevarade skeppssättningen. Den har beskrivits som en "jolle" storleksmässigt. Längre bort fann man ett ringformat dike som förmodligen är rester av en gravhög, kanske en som täckt en stendös från neolitikum. Man fann också spår av en symmetrisk struktur kring skeppssättningen som först tolkades som ett dike eller en palissad: senare insåg man att det i själva verket var gränsen för det område man schaktat av vid restaureringen.
Innehåll |
Olika tolkningar
Amatörforskaren Bob G Lind anser att Ales stenar är en solkalender som är betydligt äldre än vendeltiden. Hans tolkning har dock inte accepterats av den akademiska forskningen. Skälen är främst
- att Linds tolkningsmodell kräver ett visst mått av välvillighet när man mäter på stenarna för att fungera,
- att många av stenarna inte längre står riktigt på sina ursprungliga platser efter restaureringen,
- att Lind diskuterar Ales stenar separat utan hänsyn till andra liknande skeppssättningar som rimligen bör ses tillsammans, och
- att modellen förutsätter att forntidens folk hade extremt noggranna mätinstrument, vilket inget tyder på att de hade.
I juli 2007 satte Riksantikvarieämbetet upp nya skyltar vid skeppssättningen. Här återgav man både den vetenskapliga forskningens och Bob Linds ståndpunkter – utan att ta ställning. Lind uppfattade detta som en stor seger. Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet intervjuade honom och framställde det skedda som att en ensam föraktad man nu "fått upprättelse" efter åratals kamp mot etablissemanget. Man uppgav felaktigt att myndighetens skyltar skulle ge Lind rätt i att skeppssättningen uppförts som en astronomisk kalender. Men professionella arkeologer såg alltjämt inga skäl att acceptera Linds tolkning.
Litterära omnämnanden
En skönlitterär hyllning är Anders Österlings dikt Ales stenar i samlingen Tonen från havet (1933). Även nobelpristagaren Seamus Heaney har skrivit en dikt om Ales stenar.
Litteratur
- Vestergaard, F. 2007. Monumentale skibssætninger i Danmark og Skåne. Kuml 2007. Århus.
Externa länkar
- Riksantikvarieämbetet informerar
- Det stora guidebråket på Ales stenar
- Översikt över de arkeologiska utgrävningarna och deras resultat.
- Wikimedia Commons har media som rör Ales stenar
