Väinö Tanner
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Väinö Tanner (geograf).
Ämbetsperiod(er): | |
13 december 1926- | |
Företrädare: | Kyösti Kallio |
Efterträdare: | Juho Sunila |
Födelsedatum: | 12 mars 1881 |
Födelseplats: | Helsingfors, Finland |
Dödsdatum: | 19 april 1966 |
Dödsplats: | Helsingfors, Finland |
Maka: | Linda Anttila |
Politiskt parti: | Finlands socialdemokratiska parti |
Väinö Tanner, född 12 mars 1881 i Helsingfors, död 19 april 1966 i Helsingfors, var en finländsk socialdemokratisk politiker, en av Finlands mest inflytelserika under 1900-talets första hälft.
Tanner kom från anspråkslösa förhållanden, men hade ändå möjlighet att studera. Han avlade studentexamen år 1900 och efter en examen i juridik erhöll han titeln domare år 1911.
År 1907 valdes Tanner in i riksdagen och ansågs redan då tillhöra det socialdemokratiska partiets högerflygel. Han förordade samarbete med de moderata borgerliga.
Under det finska inbördeskriget var Tanner relativt passiv politiskt. Han delade inte de röda truppernas radikal-revolutionära samhällsuppfattning. Efter kriget valdes Tanner till SDP:s ordförande, en post som han kom att besitta åren 1918-26 och 1957-63.
Åren 1926-27 fungerade Tanner som statsminister. Under sin långa karriär hann han också fungera som finansminister (1937-1939), utrikesminister (1939-1940) och efter vinterkriget som handelsminister (1940-1942).
Efter fortsättningskriget dömdes Tanner till fängelse, liksom många andra så kallade krigsansvariga, till exempel Risto Ryti. Rättegången var till stor del orkestrerad av Sovjetunionen och Tanner frigavs redan 1948. Han återvände omedelbart till politiken.
Under hans andra period som partiordförande splittrades partiet, när Emil Skog, Tanners företrädare på partiordförandeposten, ledde en oppositionell falang som så småningom bröt sig ut och bildade ett nytt parti, Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund. 1962 lämnade Tanner riksdagen och ett år senare valdes Rafael Paasio till hans efterträdare som partiordförande.
Tanner kom att bli känd som en stark förespråkare för parlamentarism och demokrati. På senare år har uppskattningen av Tanner vuxit till nya höjder. Många ledande socialdemokrater, bland dem tidigare statsministern Paavo Lipponen, nämner Tanner som en viktig förebild.
Referenser
Källor
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Väinö Tanner
Företrädare: Kyösti Kallio |
Finlands statsminister 1926–1927 |
Efterträdare: Juho Sunila |