Från Rilpedia

Tidvattenkraft leder hit. För elenergi ur ebb och flod, se Tidvattenkraftverk.

Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor gravitationskraft.

Namnet kommer förstås från fenomenet med tidvatten på jorden, där månens dragningskraft på havets vatten är olika stor på den sida som är närmast månen jämfört med den sida som befinner sig på andra sidan jorden och därför orsakar nivåskillnader på havsytan. Fenomenet är dock mer generellt eftersom gravitationen enligt Newtons gravitationsformel avtar med kvadraten på avståndet, och därför utsätts i princip alla himlakroppar för varierande grad av tidvattenkrafter när de roterar runt andra himlakroppar. Därför utövar även till exempel solen tidvattenkrafter på jorden, men på grund av det större avståndet är dessa svagare än de från månen. Tidvattenkrafter påverkar också samlingar av himlakroppar, såsom stjärnhopar och galaxer då de utsätts av gravitationen av andra liknande närliggande samlingar.

Exempel på tidvatteneffekter, förutom havsytans nivå, är när en komet slits sönder då den hamnar innanför Roche-gränsen, eller när två galaxer krockar med varandra och påverkar varandras form. Dubbelstjärnor som roterar nära varandra får också på grund av tidvattenkrafterna en utdragen ellipsoid form.

Tidvattenkrafter kring svarta hål beräknas vara extrema och kunna finfördela all materia som kommer i dess närhet.