Svartfotsindianer
Från Rilpedia
Svartfotsindianer, eg Siksikauwa ("folk med svarta fötter") är benämning på en konfederation av tre, sinsemellan närbesläktade, algonkinspråkiga indianstammar, Siksika (de egentliga svartfötterna), Kainah ("många hövdingar") och Pikani ("klädda i trasor"). De sistnämnda kallas också ofta "Piegan" eller "Peigan".
Svartfotsindianerna är sannolikt de tidigaste prärieindianerna, d v s de första som bildade permanenta stamterritorier, med väldefinierade gränser, på prärien. Deras egna muntliga traditioner överensstämmer med de flesta historikers och lingvisters uppfattning att de bosatte sig på prärien långt innan de förvärvade hästen, under det de själva kallar "hundtiden". Utflyttningen på prärien kan ha skett så tidigt som på 1400-talet. Svarfötternas språk avviker så kraftigt från de övriga algonkinspråken att det förutsätter århundraden av oavbruten separation.
Svartfötterna bodde ursprungligen i området kring de stora sjöarna men flyttade tidigt västerut, förmodligen under påtryckningar från mäktigare fiender. Under 1700-talets första decennier kom de i kontakt med hästen för första gången då de anfölls av beridna shoshonekrigare. När de själva införskaffat hästen blev de ypperliga ryttare och beväpnade med gevär som de införskaffat via brittiska handelsmän pressade de tillbaka sina fiender och blev snabbt den starkaste militära faktorn på den norra prärien.I början av 1800-talet höll de land ända ner till Missourifloden i ett järngrepp. Svartfötterna befann sig i ett i stort sett ständigt krigstillstånd med de flesta av sina grannar, tex kråkindianerna i söder, creerna i öster, siouxerna i sydost, samt platåstammarna i sydväst.
Svartfötternas antal decimerades kraftigt efter flera smittkoppsepidemier under 1800-talet, varför de aldrig blev ett större militärt hot mot den vita expantionen. Däremot var de under 1800-talets första årtionden mycket aggressiva mot amerikanska pälsjägare, som de överföll och dödade varhelst de påträffades inom deras område. Denna fientliga hållning emot amerikaner har sin upprinnelse under Lewis och Clarks kartläggningsexpedition 1805 , då en svartfot dödades av expeditionens medlemmar då han försökte stjäla en häst. Det tog ända till 1840-talet innan relationerna mellan svartfötter och trappers stabiliserades.
Crowfoot(1830 - 1890) var en av svartfötternas mer kända hövdingar. Han deltog under sin krigaraktiva ålder i 19 slag och sårades flera gånger. Men på äldre dagar tenderade han att hålla sitt folk utanför konflikter och strider, mot vita som röda. På 1870-talet försökte Sitting Bull få med Crowfoot och hans krigare i kampen mot amerikanska armén. När amerikanerna besegrats skulle siouxer och svartfötter fortsätta kampen i Kanada och utrota de vita. Crowfoot vägrade dock , relationerna mellan de vita och röda i Kanada var betydligt fredligare än söder om gränsen - mycket tack vare den respektfulla och ärliga inställning som den kanadensiska ridande polisen visade urbefolkningen där. De båda hövdingarna blev dock goda vänner och Sitting Bull gav en av sina söner namnet "Crowfoot", för att hedra svartfotshövdingen.
Under 1880-talet, efter att bufflarna blivit alltmer sällsynta på den norra prärien, accepterade svartfötterna att slå sig ner i reservat i Canada samt Montana.
