Subsidiaritet
Från Rilpedia
Begreppet subsidiaritet härrör från det latinska ordet subsidium som betyder stöd. Subsidiaritetsprincipen tar upp frågan om hur samhället bör vara organiserat och på vilken nivå makten skall ligga. En vanlig sammanfattning av subsidiaritetsprincipen är att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Till detta bör också läggas högre nivåers skyldighet att stödja lägre nivåer.
Innehåll |
Makt på rätt nivå
Subsidiaritetsprincipen utgår ifrån synen att samhällsgemenskapen byggs underifrån och uppåt. Makten kommer underifrån och det är bara i de fall där en gemenskap inte på ett ändamålsenligt sätt kan sköta och besluta i en uppgift som den skall flyttas till en högre nivå. I de fall en överordnad gemenskap vill överta en uppgift ligger bevisbördan på denna att visa att uppgiften sköts mer ändamålsenligt på den högre nivån. Om den överordnade gemenskapen skulle överta en uppgift trots att så inte är fallet är detta att anse som en kränkning av den underordnade gemenskapens rätt.
Men detta synsätt innebär också att beslut i vissa fall bör flyttas till en högre nivå och att man i vissa fall även lämpligen skapar högre nivåer för vissa beslut och verksamheter. Till exempel är många miljöproblem av en sådan art att de lämpar sig bättre att sköta på EU-nivå eller kanske rentav på global nivå. Men samtidigt skall sägas: Skapas en ny högre gemenskapsnivå, då skall denna naturligtvis begränsa sin verksamhet till de uppgifter som inte kan skötas på ett ändamålsenligt sätt på lägre nivåer och inte överta ytterligare uppgifter.
Stöd
Subsidiaritet kommer som sagt från latinets subsidium, och innebörden i detta är att en gemenskap har en stödjande funktion gentemot sina medlemmar. Hur detta stöd bör se ut skiljer sig naturligtvis beroende på vilken gemenskap vi talar om. Familjens stöd gentemot barnen handlar till stor del om att fostra och ge kärlek, medan kommunens roll visavi sina invånare är av annan art och i vissa fall kan handla om rent kontantstöd, till exempel när det gäller socialbidrag.
Men stödet kan också handla om, att då en gemenskap på mellanliggande nivå begår en oförrätt gentemot sina medlemmar, då har en överordnad gemenskap en skyldighet att gå in och stötta dessa. Till exempel är det kommunens skyldighet att ge barnen i en familj stöd om föräldrarna begår grundläggande fel i sitt förhållande till barnen. I vissa fall kan det enligt subsidiaritetsprincipen till och med vara riktigt att skilja barnen från föräldrarna.
Avslutningsvis skall sägas att det stöd som ges av överordnade gemenskaper måste vara utformat så att det inte inskränker friheten för dem som får del av stödet. Stödet får inte innebära att mottagarens självbestämmande riskeras. Ett sant stöd enligt subsidiaritetsprincipen måste vara hjälp till självhjälp!
EU och Sverige
Subsidiaritetsprincipen är en av de principer som ligger till grund för hur EU skall organiseras. I Sverige finns inte samma tradition att följa denna princip. Här fattas många beslut på nationell nivå, ofta med avsikten att få så stor likhet som möjligt mellan olika delar av landet. Detta motiveras med att det inte ska vara en nackdel att bo i vissa kommuner och län. Detta kommer bland annat till uttryck genom att kommuner och landsting visserligen ansvarar för offentliga tjänster som omsorg och sjukvård, men att det finns detaljerade nationella lagar om vilka tjänster som skall finnas och hur dessa skall utföras.
Från svensk sida har man dock stött subsidiaritetsprincipen inom EU, bl.a. för att undvika alltför mycket styrning från EU:s sida.
Kristdemokrati
Subsidiaritetsprincipen är en av grundpelarna i den kristdemokratiska samhällsynen. Det kristdemokratiska samhällsbygget utgår från samspelet mellan solidaritet och subsidiaritet med utgångspunkt i övertygelsen om människans behov av små nära gemenskaper.
Se även
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
