Statens ljud- och bildarkiv
Från Rilpedia
Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) var 1979 till 2008 en svensk arkivmyndighet, vilken hade det nationella arkivansvaret i Sverige för radio- och TV-program, filmer, skivor, kassetter, multimedier och videor. Myndigheten hade cirka 90 anställda. Den 1 januari 2009 uppgick SLBA som en del i Kungliga biblioteket och fick där namnet "Avdelningen för audiovisuella medier".
SLBA hade enligt lag rätt att få pliktexemplar levererade till myndigheten. Målet var att samla, bevara och tillhandahålla hela den svenska produktionen av inspelat ljud och rörliga bilder.
En statlig utredning, Bevara ljud och rörlig bild,[1] konstaterade 2004 att kostnaden för skulle vara närmare 900 miljoner kronor för att digitalisera hela SLBAs arkiv på närmare sex miljoner inspelade timmar.[2] Den räddningsaktion som drogs igång i oktober 2006 innebär att man under 3 år kommer att digitalisera nära 25 % av beståndet till en kostnad av cirka 10 miljoner kronor.
SLBA lät upprätta omfattande databaser som alltjämt är sökbara i på nätet, bland andra
- Svensk Mediedatabas, förteckning över TV, radio, film, musik och multimedia som getts ut eller sänts i Sverige
- Journal Digital, arkivet över svensk journalfilm
Innehåll |
Generaldirektörer för SLBA
- Listan är ofullständig
- ? - 2008 (?) - Sven Allerstrand
Se även
Externa länkar
- Avdelningen för audiovisuella medier på Kungliga Biblioteket
- 30 år digitalt på 3 år artikel av Pär Rittsel i Computer Sweden.
- Sveriges Ljudmigreringscentrum
Referenser
- ↑ Martin Jacobson (13 maj 2004). ”Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering - prioritering”. Utbildningsdepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/23549.
- ↑ ”Miljoner timmar tv och radio digitaliseras”. Statens ljud- och bildarkiv. http://www.ljudochbildarkivet.se/slba/PSUser/servlet/com.ausys.ps.web.user.servlet.AuthorizedPageServlet?nodeid=1524&pageversion=1.