Från Rilpedia

Slaget vid Leytebukten
Del av andra världskriget, stillahavskriget
USS Princeton träffad, öster om Luzon, 24 oktober 1944
Datum 23 oktober 1944 - 26 oktober 1944 Plats Filippinerna Utfall Avgörande allierad seger
Stridande
USA Australien Palau	22 px Japan
Befälhavare
William Halsey, Jr Thomas C. Kinkaid	Takeo Kurita Shōji Nishimura † Kiyohide Shima Jisaburo Ozawa
Styrka
17 hangarfartyg 18 eskortfartyg 12 slagskepp 24 kryssare 141 jagare Motortorpedbåtar Ubåtar Cirka 1 500 flygplan	4 hangarfartyg 9 slagskepp 19 kryssare 34 jagare Cirka 200 flygplan
Förluster
3,500 döda; 1 hangarfartyg, 1 kryssare, 2 eskortfartyg, 2 jagare sänkta	10,000 döda; 4 hangarfartyg, 3 slagskepp, 6 kryssare, 12 jagare sänkta

Slaget vid Leytebukten var ett jättelikt sjöslag mellan amerikanska och japanska flottstyrkor under andra världskriget. Mindre brittiska och australiensiska styrkor ingick på den allierade sidan. Det ägde rum vid Leytebukten utanför ön Leyte, Filippinerna 20-21 oktober 1944.

Innehåll 1 Bakgrund 2 Slaget 3 Konsekvenser 4 Referenser 4.1 Källor

Bakgrund

Befälhavare för de amerikanska styrkorna var amiral William Halsey, Jr. Motsvarigheten på den japanska sidan var amiral Jisaburo Ozawa. Amerikanerna hade ett stort övertag vad gäller stridsfartyg, flygplan m.m. Den japanska flottan hade skrapat ihop det mesta av sina återstående resurser. En förlust för Japan skulle vara förödande för deras del.

Från och med försommaren 1943 hade de allierade stridskrafterna varit på stadig offensiv i Stillahavskriget och återerövrat bl.a. Salomonöarna, Marshallöarna och Marianerna. Särskilt den sistnämnda ögruppen var en viktig strategisk förlust för japanerna. En seger för de allierade här innebar att vägen för en invasion av Filippinerna var öppen.

Slaget

Trots sitt stora numerära underläge bjöd japanerna hårt motstånd och slaget stod länge och vägde men till slut tog amerikanernas numerära överlägsenhet ut sin rätt. Slaget var den första gången under kriget som Japan använde sig av s.k. kamikazepiloter. De påverkade dock inte vare sig här eller senare krigets förlopp i någon större omfattning.

Förlusterna för de allierade var omkring 3 000 stupade samt bland annat ett sänkt hangarfartyg och ett slagskepp. Den japanska flottan förlorade 10 000 man i stupade soldater samt bland annat fyra hangarfartyg och tre slagskepp.

Konsekvenser

Slaget anses vara det största som någonsin ägt rum till sjöss och det fick stor betydelse för det fortsatta kriget. Den japanska flottan var efter detta inte längre ett reellt hot mot det amerikanska sjöherraväldet, och den fortsatta vägen mot en invasion av det egentliga Japan hade underlättats avsevärt.

Referenser

Källor

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort.