Polhemspriset
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Polhemspriset är ett pris som delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden och ha befunnits konkurrenskraftig. Den ska även vara uthålligt miljövänlig. Priset har fått sitt namn efter Christopher Polhem.
År 1876 bildades Polhemsfonden av Svenska Teknologföreningen, som 1974 fusionerades med Civilingenjörsförbundet. Det slogs samman 2007 med Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer.
Fonden tillhör Sveriges Ingenjörer och avkastningen går till utdelandet av Polhemspriset.
Prisnomineringar görs av Sveriges näringsliv, tekniska högskolor och universitet samt av priskommittén.
Priset, en guldmedalj och en penningsumma (250 000 kr), delas ut vartannat år.
| År | Pristagare | Motivering |
|---|---|---|
| 1878 | Werner Cronquist | om de eldfasta råämnena i Skånes kolförande formationer |
| 1879 | Otto Fahnehjelm | om svenska kalkarters och lerors användbarhet till beredning av Portlandcement och hydraulisk kalk |
| 1881 | Elis Bedoire | bidrag till utredning av förhållanden vid turbiner och av villkoren för god effekt |
| 1882 | Carl Ångström | om tryckturbiner |
| 1895 | Ernst Danielsson | grafisk teori för beräkning av induktiva flerfasmotorer |
| Gustaf Richert | om kloakledningarnas dimensioner och lutningsförhållanden | |
| 1900 | Martin Ekenberg | undersökningar och experiment för att utröna möjligheten av en mekanisk fiskrensning |
| Johan August Brinell | sätt att bestämma kroppars hårdhet | |
| 1904 | Carl Lundgren | grafisk metod för beräkning av rörledningar och kanaler |
| Sigurd Nauckhoff | bidrag till kännedom om nitroglycerinens och de nitroglycerinhaltiga sprängämnenas frysningsförhållanden | |
| 1911 | Richard Ekwall | om järnbetongkonstruktioners beräkning |
| 1921 | Franz Ragnar Berwald och Bo Hellström | bidrag till beräkningar av vissa betongkonstruktioner |
| 1925 | Baltzar von Platen och Carl Munters | om alstring av kyla, undersökningar som ledde till Electrolux absorptionskylskåp |
| 1930 | Erik Öman och Elis Göth | Luft-Ånga, teoretisk studie |
| Mauritz Vos och Håkan Sterky | användande av elektronrör för frekvensmultiplicering | |
| 1936 | Walter Kjellman | om jordarters deformationsegenskaper |
| Lennart Forsén | om de kemiska reaktionerna vid cements hårdnande | |
| 1940 | Waloddi Weibull | a statistical theory of the strength of metals |
| 1945 | Conny Palm | Intensitätsschwankungen im Fernsprechverkehr, metod för statistisk beräkning av telefonnäts tillgänglighet |
| Olof Rydbeck | on the propagation of radio waves | |
| 1950 | Hannes Alfvén | on trochoidal beams and their use in electronic tubes |
| K H Gustavson | en samling forskningsarbeten om hudproteinets reaktioner | |
| 1955 | Gunnar Pleijel | the computation of natural radiation in architecture and town planning |
| Georg Drougge | a method for the continuous variation of the Mach number in a supersonic tunnel | |
| 1960 | Ragnar O Lundholm | overvoltage in a direct lightning stroke to a transmission tower |
| K Joel Lindberg | wool fabrics as garment construction materials | |
| Nils Hast | the measurement of rock pressure in mines | |
| 1969 | Bertil Stålhane | pionjärarbete inom området tekniska halvledarkomponenter |
| 1974 | Per-Anders Persson | utvecklingen av Nonel, tändsystem för sprängmedel |
| Sigvard Strandh | omfattande insatser avseende allmän teknikhistoria | |
| 1979 | Bengt Gunnar Magnusson | telefonstationssystemet AXE |
| 1980 | Georg Vogl | forskning och uppbyggnad av teknisk optik och optisk industri |
| 1981 | Sven Brohult | forskning och utveckling inom biokemi |
| 1982 | Torkel Wallmark | forskning inom området fasta tillståndets elektronik |
| 1983 | Ove Pettersson | forskning inom byggnadstekniskt brandskydd |
| 1984 | Arne Berlie och Hadar Lidén | halvt nedsänkbara offshoreplattformar |
| 1985 | Kåre Hannerz | Secure-reaktorn |
| 1986 | Sven Benktander och Sture Åsberg | utveckling av hjullagerenhet |
| 1987 | Ove Fernö | Nicorette rökavvänjningsmedel |
| 1988 | Lennart Gustavsson och Leif Lindau | Filtrra-MVSS, skyddssystem för kärnkraftsreaktorer |
| 1989 | Olle Siwersson | sicon-bulktransportband |
| 1990 | Harry Frank | tyristorstyrd shuntkompensering |
| 1991 | Karl Dunkers | effektivisering av vattenreningsteknik |
| 1992 | Per Siversson | ficktelefon med inbyggd batteriåterladdning och digital dataterminal |
| 1993 | Claes Ericsson | mätsystem för bestämning av borrhåls sträckning och position |
| 1994 | Mikael Karlsson och Martin Gren | skrivarkommunikation och process för nätverk |
| 1995 | Håkan Lans | färggrafik och transponder för positioneringssystem (GPS) |
| 1997 | Hans Hellsten | CARABAS, radarteknologiskt system |
| 1999 | Gunnar Asplund | HVDC Light, totalt nytt koncept för elektrisk transmission |
| 2001 | Mats Leijon | Powerformer, högspänningsgenerator |
| 2003 | Ove Öhman | innovationer till bioteknik och DVD |
| 2005 | Lars Ingvarsson | rullformad plåtprofil för koniska tak |
| 2007 | Karl Gustaf Derman | en serie innovationer inom marin, maskin- och byggnadsteknik |
| 2009 | Laila Ohlgren | Idén att lagra telefonnumret i mobilen vilket effektiviserade uppkopplingen |
