Morris Marina
Från Rilpedia
| Morris Marina | |
|
|
| Även kallad: | ADO28 |
|---|---|
| Fabrikat: | Morris |
| Tillverkning: | 1971-1980 |
| Föregångare: | Morris Oxford |
| Efterträdare: | Morris Ital |
| Klass: | Mellanbilsklass |
| Karosseri: | 2/4-d sedan 5-d kombi |
| Plattform: | Frontmotor |
| Motor: | 4-cyl radmotor |
| Drivning: | Bakhjulsdrift |
| Växellåda: | 4-vxl manuell 3-stegs automat |
| Hjulbas: | 244 cm |
| Längd: | 422 cm |
| Bredd: | 164 cm |
| Höjd: | 142 cm |
| Vikt: | 880 - 940 kg |
| Besläktade: | Morris Minor |
| Liknande: | Ford Cortina Opel Ascona/Vauxhall Cavalier Fiat 131 |
Morris Marina är en personbil, tillverkad av den brittiska biltillverkaren Morris mellan 1971 och 1980.
Innehåll |
Bakgrund
Sedan British Leyland Motor Corporation bildats 1968 insåg den nya ledningen snabbt att produktutvecklingen inom BMC hade avstannat. De framhjulsdrivna småbilarna sålde fortfarande bra, men succén för Ford Cortina visade att många brittiska kunder föredrog konventionella bilar. Mot den konkurrenten hade BMC de tio år gamla ADO9-bilarna att erbjuda.
Man insåg att det saknades både tid och pengar att utveckla en modern efterträdare och därför beslutade man att dölja så mycket befintlig teknik som möjligt under en ny kaross. Många komponenter hämtades från Morris Minor, som även den var i produktion, ännu tjugo år efter introduktionen. Därför fick även den nya Marinan torsionsfjädring fram och stel bakaxel upphängd i längsgående bladfjädrar. Motorerna hämtades från övriga BMC-programmet. Man beslutade att sälja bilen enbart under Morris-namnet och reservera namnet Austin för de modernare, framhjulsdrivna bilarna.
Marina
Den nya bilen avlöste såväl Oxford- som Minor- modellerna på tillverkningslinorna i Cowley från våren 1971. Marinan fanns i två- och fyrdörrarsutförande, där den förstnämnda hade tak med coupé-stuk. Där fanns även en TC-variant, med tvåförgasarmotor från MGB. Hösten 1972 presenterades en kombi-version.
Marinan fick utstå mycket spott och spe från den brittiska motorpressen, som kritiserade den antikviterade konstruktionen och det billiga utförandet. Men de brittiska kunderna gillade bilen för dess överkomliga pris och låga driftskostnader och Marinan var snart nummer två på försäljningslistan, efter Cortinan.
1975 presenterades en uppdaterad Marina II, med modifierad inredning och 1978 kom en modernare motor med överliggande kamaxel.
Under tiden hade British Leyland blivit ett statsägt företag och resurser till en modern efterträdare var långt borta. Därför var efterföljaren Ital bara en ansiktslyft Marina.
Morris Commercial
Marinan erbjöds även som lätt lastbil, med täckt skåp eller öppet flak.
Australien
I Australien tillverkades bilen som Leyland Marina. Här såldes den med den modernare motorn från Austin Maxi. Dessutom fanns den med den sexcylindriga E6-motorn från Austin Kimberley. Den tunga motorn i ett chassi med rötterna i en småbil från fyrtiotalet resulterade i en bil med rent livsfarligt usel väghållning.
Motor
Marinan såldes från början med BMC:s A- och B-motorer.
På vissa europeiska exportmarknader fanns även en dieselmotor.
1978 ersattes B-motorn av den modernare O-motorn.
| Modell | Motor | Cylindervolym | Effekt | Bränslesystem |
|---|---|---|---|---|
| 1300 | 4-cyl radmotor ohv | 1275 cm³ | 60 hk | Enkel förgasare |
| 1800 | 4-cyl radmotor ohv | 1798 cm³ | 82 hk | Enkel förgasare |
| 1800 TC | 4-cyl radmotor ohv | 1798 cm³ | 94 hk | Dubbla förgasare |
| Diesel | 4-cyl radmotor ohv | 1489 cm³ | 40 hk | Dieselmotor |
| 1700 | 4-cyl radmotor SOHC | 1695 cm³ | 78 hk | Enkel förgasare |
Källor
- The Cars of BMC, av Graham Robson, 1987. ISBN 1-988970-41-5
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Morris Marina
