Medborgarkontor
Från Rilpedia
 |
Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Motivering: Argumenterar för medborgarkontor Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
Medborgarkontor är en kommunal inrättning med syftet att samla många kommunala verksamheter under ett och samma tak. Medborgarperspektivet är ett nyckelord. Från statligt håll finns tydliga signaler om att man vill underlätta för statliga myndigheter och kommuner att samverka inom ramen för medborgarkontor. Detta märks bland annat i "lag om försöksverksamhet med medborgarkontor". Personalen på ett medborgarkontor kallas ofta generalister eller samhällsvägledare.
Medborgarkontor finns bland annat i Botkyrka, Alby och Nässjö. I Malmö finns ett medborgarkontor i varje stadsdel.
Innehåll |
Kort historik om Medborgarkontor
Det första "Medborgarkontoret" inrättades 1987 i Botkyrka kommun, de kallade kontoret för servicestuga. Västernorrlands län startade 1989 ett projekt som hette Samordning av Lokal Offentlig Service- SLOS. Projektet utmynnade i ett Medborgarkontor i Ånge kommun. Året efter startade Härnösand sitt Medborgarkontor.
1992 skapades en grupp inom civildepartementet vars uppgift var att följa och utvärdera de Medborgarkontor som fanns. De skulle även studera rättsliga frågor och ge förslag på lagförändringar som behövdes. Departementet skulle även uppmuntra försök med utveckling av offentliga databaser som kunde användas inom Medborgarkontoren. Civildepartementet, som numera heter inrikesdepartementet, tog år 1995 över ansvaret för samhällsinformationsfrågor, de skulle även utveckla samhällsinformationsflödet.
Vad är Medborgarkontorens uppgift?
"Med termen Medborgarkontor menas en gemensam frontdisk eller ett gemensamt frontkontor för offentligt service där personel med generalistkompetens utför tjänster för medborgarna över förvaltnings- och sektorsgränser".
I Danmark heter Medborgarkontor "kvikskrank" (snabbdisk), det tolkas som en disk där man alltså snabbt kan få svar. I Storbritannien och USA heter det "One – stop – shop" som tolkas som att man gör "alla" ärenden på samma ställe.
Både internationellt och nationellt har man börjat förstå att det inte är nödvändigt att organisera de kommunala verksamheterna sektionvis utan kan inrikta sig mer på vad medborgarna efterfrågar, närhet till medborgaren och tillgänglighet för medborgarna.
Medborgaren ska vid ett Medborgarkontor kunna få administrativ service, utöver samhällsinformation, t ex utfärda pass och personbevis. På så vis blir medborgarkontoret flera förvaltningars frontdisk. Personal inom förvaltningarna kan då koncentrera sig på de mer komplicerade fallen och andra göromål.
Man kan dela in alla förvaltningars arbetsmoment i åtta olika kategorier, Medborgarkontoren skulle kunna ombesörja alla arbetsmoment inom punkterna 1- 4. Detta medför att varje förvaltning slipper ha egen "frontpersonal" och kan lämna över det till Medborgarkontoret för att själva ta hand om punkterna 5 – 8 inom sin förvaltning.
Punkterna är
- Information/upplysningar/generell samhällsinformation.
- Vägledning/rådgivning.
- Administrativa förberedelser.
- Rutinmässig och regelstyrd handläggning och beslut.
- Verksamhetsspecifika förberedelser.
- Värderande handläggning.
- Arbetsdelning
- Politisk ledning och styrning.
Både internationella och nationella erfarenheter visar att upp till 80% av alla kontakter som medborgare har med offentliga sektorn att göra kan tas om hand av personal på ett Medborgarkontor med generalistkompetens. Kommuninvånaren ska vid ett Medborgarkontor få omedelbar hjälp med sina ärenden antingen av personalen på Medborgarkontoret eller vid mer komplicerade fall att invånaren får hjälp av den berörda förvaltningens personal genom t ex en tidsbeställning till ett möte.
Kärt barn har många namn
Det finns flera namn på offentlig service
- I Arjeplog heter det Tingsbacka, döpt efter huset Medborgarkontoret ligger i.
- I Botkyrka kallar man det för servicestugor.
- I Surahammar heter Medborgarkontoret Fooks
- I Ånge säger man Samservice – Fränsta
- I Sölvesborg heter det dock Medborgarkontor.
- I Järfälla heter det Information Järfälla och är mer än bara ett medborgarkontor
Namnet Medborgarkontor kan leda tankarna fel eftersom det inte handlar om att starta nya kontor utan istället genom integration förbättra den administrativa servicen till medborgarna.
Vad utmärker ett Medborgarkontor?
- De ska vara ett informationskontor och ge samhällsinformation, vanligen blir det bibliotekens utvidgade ansvar att ge denna information.
- Medborgarkontoret kan vara en frontdisk där olika slags service tillhandahålls från olika förvaltningar.
- Ett Medborgarkontor kan också vara en samlokalisering av flera kommunala och statliga serviceverksamheter.
- Att Medborgarkontoret är en blandning av de tre ovan modellerna är också en modell.
Om en frontdisk uppfyllt något av de fyra ovanstående punkterna är det ett Medborgarkontor. Den kommunala arbetsgruppen anser dock att det bara är frontdiskar som uppfyller krav två och tre som ska kallas Medborgarkontor. En närmare precisering är att krav två är ett kommunalt Medborgarkontor och frontdiskar som uppfyller krav tre är integrerade Medborgarkontor.
Varje Medborgarkontor som bildas ser aldrig exakt ut som ett annat Medborgarkontor eftersom varje kommun har sin egen tolkning av ideèn om ett Medborgarkontor. Vid utvecklandet av frontdisken bör man ta hänsyn till den aktuella kommunen, dess behov och förutsättningar.
Medborgarkontoren bör vara öppna på de tider medborgarna har tid att gå dit, dessutom bör de vara placerade på platser där medborgarna normalt rör sig. Allt det som medborgaren kan tänkas vilja ha service med bör rymmas inom Medborgarkontoret eftersom det verkligen ska bli enklare för medborgaren och för att han/hon ska kunna undvika att göra kommunala ärenden på flera ställen. Personalen på Medborgarkontoren bör vara inriktade på att ge kundservice och att hjälpa medborgaren att lösa problemet samt när det behövs hjälpa medborgaren att formulera frågan eller problemet.
Varför behövs Medborgarkontoren?
Det finns fyra skäl till varför kommunala Medborgarkontor utvecklas. De är att man:
- vill ge bättre service.
- rationallisera servicen (ge samma eller bättre service till en lägre kostnad).
- vill ha kvar servicen i en ort (gäller framförallt i glesbyggden, men mer och mer även i storstädernas förorter).
- vill utöka den kommunala demokratin genom ökad dialog med medborgarna.
Undersökningar har visat att medborgaren ofta är nöjd med den dagliga servicen t ex barnomsorg och renhållning men att han/hon ofta är skeptisk eller tvivlande till kommunhuset och dess verksamhet. Medborgarna önskar att kunna påverka den kommunala servicen och att de vill ha närmare kontakt med politiker, kunna påverka mer och få mer kommunal information.
Varför ska Medborgarkontoren vara integrerade?
Det finns en del problemområden i den offentliga servicen. De är att det behövs bättre service till en lägre kostnad, de negativa attityderna till den offentliga sektorn behöver förändras till det positiva, i förorter och glesbyggd behövs bättre service, bättre service behövs även till invandrare, även den demokratiska dialogen måste förbättras, tillgängligheten till offentlig service måste ökas, offentliga sektorn behöver bli mer kundorienterad det behövs även en gränsöverskridande verksamhetsförnyelse.
De integrerade Medborgarkontoren kan lösa eller förbättra ovanstående problem.
Medborgarkontor som är integrerade kan utöver det kommunala Medborgarkontorets uppgifter även ta hand om statlig service, t ex Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och det lokala skattekontorets (för fysiska personer) "vid disk" ärenden samt polisdistriktets administrativa service dock ej polisiära ärenden och Länsstyrelsens administrativa service som är medborgarinriktad.
Referenser
- (Svenska kommunförbundet, Inför integrerade Medborgarkontor, 1996)
