Från Rilpedia

Judinnan Grand opéra i fem akter, Text av Scribe och musik av Halévy. Uruppförandes den 13 februari 1835 på Opéra i Paris.

Tid och plats: Konstanz, 1414.

Personer

• Eléazar, en jude och guldsmed Tenor.
• Rachel, hans dotter Sopran.
• Sigismond/Sigismund, Tysk-romersk kejsare Stum roll.
• Léopold, riksföreståndare Tenor.
• Prinsessan Eudoxi, kejsarens brorsdotter Sopran.
• Kardinal de Brogny Bas.
• Ruggiero, stadsfogde Bas.
• Albert, officer i den kejserliga livvakten Bas.
• Två män ur folket Tenor och Bas
• Kejsarens härold Bas
• Kejsarens kammarherre Bas
• Kejserlig officer Tenor

Borgare, judar, hovfolk, präster, officerare och soldater.

Operan

Halévy hade som så många andra blivit sporrade att skriva en Grand opéra efter Meyerbeers framgång med Robert och för att lyckas var man tvungen i hans stil som kanske var lite opersonlig, men Halévy lyckades behålla sin personlighet och visar sin särart i judiska påskritualen som han skrev på ett mångfacetterat sätt eftersom Halévy själv var jude.

Premiären blev Halévys största succé och räknas som hans mästerverk och representerar Grand opéra-genren på ett närmast fulländat sätt, den blev snabbt repetoarverk. Liksom Meyerbeers operor innehåller även Judinnan masscener, till exempel tredje aktens final där man vid uruppförandet hade man hästar på scen och 300 personer i kör och statister.

Scribe hade från början erbjudit Rossini texten men avböjde och vände sig sen till Halévy vilket säkrade honom en plats i operahistorien. Halevy skrev Eléazars parti med tenoren Adolph Nourrit i åtanke och den blev sedan ett av Carusos glanspartier. Den aria som nu för tiden spelas mest är Elázars Rachel, quand du seugneur la grace tutélaire, vilket är operans mest berömda nummer.