Från Rilpedia

Kiralitet (av grekiska för "hänthet", som i höger- respektive vänsterhänt, av χειρ, cheir, "hand") är en asymmetriegenskap som är viktig bland annat inom kemin. Ett objekt eller system kallas kiralt om det skiljer sig åt från sin spegelbild. Kirala objekt förhåller sig till varandra som en högerhand till en vänsterhand. Sådana objekt kommer således i två former, vilka är varandras spegelbilder. Ett objekt som inte är kiralt kallas akiralt (ibland också amfikiralt).

Kiralitet förekommer bland annat inom:

• matematiken, som kiraliteten av matematiska objekt.
• fysiken, som kiraliteten hos vissa subatomära partiklar. Man talar även om kirala teorier, som skiljer på höger och vänster, t.ex. vissa varianter av strängteori.
• kemin, som optisk isomeri vilken uppstår genom att en molekyl innehåller en eller flera kiralt bundna atomer (kallas även asymmetriska centra). Termen används också för vissa kristallina ämnen. Exempelvis är SiO₂ en akiral förening men kvartskristaller är kirala.

Inom kemin ses kiralitet som en form av isomeri. De två olika formerna med olika kiralitet kallas för enantiomerer eller stereoisomerer. Nästan alla av enantiomerernas fysikaliska egenskaper är lika, såsom smältpunkt, kokpunkt och densitet, men de roterar planpolariserat ljus åt olika håll; de är alltså optiskt aktiva.

Se även

• Symmetri
• Isomeri