Grytjakt
Från Rilpedia
Grytjakt är jakt i gryt med hjälp av en grythund. Det vilt som jagas är i första hand olika små predatorer, exempelvis räv, grävling samt mårdhund. Vanligast är att man använder någon form av terrier för att bedriva jakten, men även taxar är vanligt förekommande grythundar.
Innehåll |
Historia
Grytjakten har en lång historia. Den första kända beskrivningen återfinns i boken La Vernarie skriven av Greve Jacques du Fouilloux och publicerad kring år 1560. Grythundarna beskrivs som Bassets, och var antagligen förfäder till våra dagars taxar. I verket förekommer bland annat illustrationer av redskap, spadar, hackor och spett, som används vid jakten. Bytesdjuren som nämns är räv och grävling.[1]
Namnet "terrier" går tillbaka till 1400-talet, och kommer från franskans ord för "jord" (i sin tur från latinets "terra"). Den moderna grytterriern, på engelska "working terrier", är dock en klart senare skapelse. Rävjakt introducerades på de brittiska öarna på 1600-talet, men blev allmän som jaktform först under 1800-talet. Till en början sågs grythundarna närmast som en möjlighet att tvinga ut rävar som gick i gryt under engelsk rävjakt. Den vita working terrierns uppkomst tillskrivs ofta pastor John "Jack" Russel (1795 – 1883), efter vilken Jack Russell-terriern är döpt[2]. Samtidigt användes också mörka hundar som stammade från Skottland, ur vilka det senare skulle uppstå raser som borderterrier och cairnterrier.
Jaktformen
Grytjakt kan både bedrivas som en egen jakform, men det är också vanligt att ha en grythund tillgänglig om räv eller grävling går i gryt under andra jaktformer (till exempel jakt med drivande hund).
På jakt efter räv i gryt är det hundens uppgift att jaga ut räven ur grytet till väntande passkytt. Detta kallas för att "spränga", således kallas även hundar som är präglade på räv för "rävsprängare". Hunden släpps vid en av grytgångarna, och passkyttar posteras ut. När räven lämnar grytet skjuts den, vanligen används hagelgevär.
Vid jakt på grävling är hundens uppgift att markera med hjälp av skall var grävlingen befinner sig så att jägare kan göra ett så kallat nerslag, alltså gräva sig ner till grytgången och där bringa grävlingen av daga. Hundar som präglas på grävling kallas för "förliggare". Vid jakt på grävling är det därför extra viktigt med en så kallad grytpejl, och ordentlig utrustning för att kunna gräva sig ner till djuret. Vid jakten används enhandsvapen, revolvrar och pistoler, då de är enkla att hantera i grytet på grund av sin korta längd.[3]
Utrustning
Vid jakt används numera ofta en grytpejl på hunden för att kunna lokalisera den noggrannare under jorden. För att kunna gräva sig ner till hunden används olika verktyg, spadar, hackor, spett, yxor och liknande. Fick- eller pannlampor används för att kunna se i de mörka tunnlarna. Vanligt är också att jägarna bär på sig någon form av första förbands-utrustning för sig själv och hunden. Beväpningen varierar, hagelgevär, lätta studsare och enhandsvapen används.[4]
Viltvård
Grytjakten är inte en lika effektiv form av predatorkontroll som fällfångst. Antalet aktiva arbetstimmar för varje fångat djur är högt. Däremot så är det en selektiv och human jaktform, då jägaren klart kan avgöra bytesdjurets art och tillstånd innan avfångningen. En annan aspekt är att djuret inte behöver vara inspärrad någon längre tid, i motsats till fällfångst med fällor för levandefångst. Till följd av detta har Royal College of Veterinary Surgeons i Storbritannien uttalat sitt stöd för grytjakten.
Kritik har också riktats mot grytjakt från olika håll. Till kritikerna hör organisationer som Djurens rätt[5] och Miljöpartiet de Gröna[6]. Denna kritik har bestämt tillbakavisats från jägarna, och stora delar av den bygger på okunskap och direkta faktafel[7].
Källor
- Denna artikel är delvis baserad på motsvarande artikel på engelskspråkiga Wikipedia
Noter
- ↑ http://www.terrierman.com/fouilloux.htm
- ↑ http://jackrussellgb.co.uk/club_info/jack_russell_history.htm
- ↑ http://www.grytjakt.se/hur.htm
- ↑ http://www.grytjakt.se/utrustning.htm
- ↑ http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,7724263&_dad=portal&_schema=PORTAL
- ↑ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2005/06&bet=MJ330
- ↑ http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=179645
